Den heliga Zohar tolkar vad våra visa skrivit: ”Tre ting som vidgar medvetandet. Dessa är, en vacker kvinna, en vacker boning, och vackra kelim (kärl).” Den säger, ”En vacker kvinna, detta är den heliga Shechina (Gudomligheten). En vacker boning, detta är människans hjärta; och vackra kelim, dessa är människans organ”.

Vi måste förklara att den Heliga Shechina inte kan visa sig i sin sanna form, vilket är ett tillstånd av behag och skönhet, om man inte har vackra kelim, vilka är organen, som tas fram ur hjärtat. Det betyder att man först måste rena sitt hjärta så att det kan bli en vacker boning genom att annullera viljan att ta emot för sin egen skull och vänja sig vid arbetet i vilket alla ens handlingar sker endast med avsikten att ge.

Ur detta spirar vackra kelim, vilket betyder att ens begär, som kallas kelim, kommer att vara obefläckade av mottagandet för sin egen skull. De kommer istället vara rena, och urskiljas som givande.

Om boningen emellertid inte är vacker, säger Skaparen, ”Han och Jag kan inte vistas i samma boning”. Anledningen är att det måste finnas ekvivalens i form mellan Ljuset och kli (kärlet). Därför, när människan åtar sig tro i renhet, i både hjärta och medvetande, tilldelas hon en vacker kvinna, vilket betyder att den heliga Shechina visar sig för henne i form av behag och skönhet, och detta vidgar människans medvetande.

Med andra ord, genom njutningen och glädjen man känner, visar sig den heliga Shechina i organen, och fyller de yttre och inre kelim. Detta kallas att ”vidga medvetandet”.

Man skaffar detta genom avund, vällust och ära vilka tar en ut ur världen. Avund betyder att avundas den heliga Shechina, vilket betraktas som nitälskan såsom i ”Herren Sebaots nitälskan”. Ära betyder att man vill öka himlens prakt, och vällust är såsom i ”De ödmjukas trängtan hör du, Herre”.