Beskrivning
En introduktion i kabbala genom en undersökning av sättet vi uppfattar verkligheten på.
Transkription
Får jag ställa dig en allvarlig fråga? Var är du? Framför en datorskärm? I en kropp? I ditt hem? I en stad? På en planet? Är du kär? Är det smärtsamt? Vad är alla dessa saker som du ser och känner? Vad är det till för? Var är du? Och varför är du där? Om du tänker på det är det ganska tydligt att svaret på sådana frågor har svaret på alla andra möjliga frågor. Och det enda som hindrar oss från att få svaret är sättet vi upplever världen på. Om vi kunde se den för vad den är skulle vi med säkerhet veta varifrån vi kommit vad vi är, vart vi är på väg, och varför allt sker. Så vad är det med sättet vi upplever som förhindrar oss från att veta? Vad är det som håller oss ovetande?
Ok, låt oss börja här. Detta är hela verkligheten. Vad vi tänker på som andra dimensioner. Ickemateriell potential. Allt som är fördolt för oss. Vår framtid. Det vi vill känna men inte kan. Det vi vill veta men ännu inte vet. Av någon anledning har vi ingen upplevelse av det här. Så för oss är det som om det inte alls existerar. Och vad är allt detta? Obegränsad njutning. Obegränsad existens. Fullständig perception. Och en koppling med källan som bygger och guidar det materiella universum. Där vi befinner oss. Det här är vi. En sluten låda med fem små öppningar mot det som omger oss. Även om vi har dessa 5 sinnen för att säga vad som är riktigt och guida oss fungerar inte ett enda av dem på ett sätt som kan se det här ute för vad det är. Problemet är att det är här vi alla egentligen lever. Men vi upplever bara det som kommer in i lådan. Och det man hittar där är begränsad perception, isolering flyktiga njutningar, och alla sorters problem som orsakar lidande.
Så varför upplever vi inte det som är här ute istället för det som är här? När någonting från verkligheten som helhet kommer och ringer på dörren tror vi att vi vet vad det är. Men vi får aldrig tinget i sig. Det kommer faktiskt aldrig in i lådan. För sinnena är egentligen inte öppningar. Det som är utanför lådan träffar någon form av motstånd. En skärm, en barriär, som en trumhinna. Eller en näthinna. En smaklök. Eller en nerv som tolkar vad som finns utanför. Och därefter ger det en identitet, en mening enligt den effekt denna sak kan få på lådan. Men den tolkning sensorn ger oss är helt begränsad till sättet den är programmerad. Programmet säger inte vad den objektiva verkligheten egentligen är den förminskar den och förvandlar den till någonting annat enligt sina regler. Alla våra sinnen fungerar enligt precis samma program. Oberoende av om ditt öga använder ett elektronsvepmikroskop eller Hubble ser du i slutändan alltid en subjektiv bild. Bestämd och kontrollerad av programmet. Så vad är egentligen programmet?
Det kallas egoism. Egenintresse. Hur påverkar detta mig? Vad får jag ut av detta? Med andra ord, viljan att ta emot. Lådan är en maskin. Man matar in ett formlöst okänt som processas genom ett inre program och ut kommer vår verklighet. Men detta är inte den riktiga verkligheten. Det är bara så den framstår för viljan att ta emot. För här ute fungerar allt engligt ett annat allomfattande program som bara skapar, upprätthåller och visar vägen. Det har absolut inget egenintresse, så det har inga begränsningar det är ovillkorlig altruism. Universums generella lag. Den enda välvilliga källan bakom allt som finns och själva existensen. Det är saken som ger dig ditt liv. Det är den polära motsatsen till lådan. Det är som att jämföra big bang med ett svart hål. Det är så olikt skälet till allt vi ser, känner, vill och gör att så länge som vi mäter livet genom de 5 sinnena och viljan att ta emot kommer vi aldrig att lära känna vår sanna natur, verklighetens natur eller meningen med våra liv.
SLUT
Du tror väl inte riktigt att detta är slutet, eller? För det skulle betyda att livet är designat grymt och meningslöst. Även om det ibland känns så, som nu till exempel finns det en punkt i dig som är säker på en väg ut ur denna smala existens. Och det finns det verkligen. Men allt beror på hur du begär. När behovet att komma ut ur lådan till slut blir tillräckligt stort dyker en annan sorts begär upp som en liten punkt i ditt medvetande. Och det enda den vill är att vara direkt förbunden med programmet utanför lådan. När denna begärspunkt har vaknat, om du vet hur du ska utveckla den kan den växa till att bli grunden för ett helt nytt ickefysiskt sinne med vilket man kan uppleva den större verkligheten. Och dela tanken hos kraften bakom den. Hur kan det ske?
Det kan ske för det finns en princip av ickefysisk natur som kallas formlikhet. I den fysiska världen kan man ta två saker som är väldigt olika till form och kvalitet och man kan sätta dem nära varandra i rummet och säga att de är nära. Men här ute finns ingen tid, inget rum. Och det finns inga separata objekt, som i det fysiska. Här ute finns enbart krafter. Inflytandefält, varierande grader av skänkande. Som liknar tanken bakom universums generella lag. Om saker har olika kvalitet i det ickefysiska är de långt ifrån varandra. Om de har liknande kvaliteter är de nära. Men om de har precis samma kvalitet, känsla och syfte är de faktiskt samma sak. De är oskiljaktiga. Förenade. Så de 5 sinnenas egoistiska kvalitet blockerar vår perception ger oss en känsla av separation, isolering, och konstant brist.
Men den embryolika punkten i ditt hjärta är omedvetet lik kvaliteten i den övre världen, som är oändligt sammanvävd med den och ju starkare din önskan att förändra ditt inre program till att bli som det yttre, desto närmare för den dig till att känna och komma in i det. Och att se att allt i ditt liv, varje begär, varje glädje, varje besvikelse i själva verket är universums generella lag som vägleder verkligheten för att utvecklas och väcka dig att medvetet komma i balans med den. Så att du kan ta emot det den allra mest vill ge dig. Förmågan att vara precis som den. Så att vad den känner, känner du. Vad den vet, vet du. Och vad den kan göra, kan du göra.
Metoden för att utveckla detta ytterligare sinne kallas kabbala. Kabbala är inte religion. Det är inte mysticism eller magi. Det är användarmanualen till verkligheten. Det är en karta över våra förnimmelser och inre känslor. Den förklarar hur våra inre och yttre världar är konstruerade. Och varför. Det är en vetenskap, så grundläggande att den bara kan kallas visdom. Kabbala har förmedlats genom en obruten kedja, från lärare till student under tusentals år, och hållits hemlig till en tid då mänskligheten nått behovet ett steg under dess utveckling, där den ordentligt kan förstå och använda den. Den tiden är nu. ARI institutet är en ideell organisation som gör autentisk kabbala tillgänglig för alla som behöver den. Oberoende av religion, nationalitet, ålder eller kön. Om punkten i ditt hjärta verkligen vill veta mer, är länkarna här.
SLUT
Nej, nu är det faktiskt slut.