Definitioner av begrepp

Överblick över Talmud Eser haSfirot

Länkarna går till en engelsk översättning, förutom tabellerna över frågor, som man når översatta till svenska genom att klicka på respektive del.

Tabeller med frågor och svar från alla delar av TES

Del I

Tabell med tekniska termers betydelse

1. Vad är Or	28. Vad är neshamasursprung
2. Vad är Or och kli	29. Vad är nedan
3. Vad är Or agol	30. Vad är enhetlig
4. Vad är Or pashut	31. Vad är Malchut de Ein sof
5. Vad är Or Chochma	32. Vad är ovanifrån ner
6. Vad är Or Chassadim	33. Vad är uppfyllande
7. Vad är tom avir	34. Vad är ovan och nedan
8. Vad är efteråt	35. Vad är en plats
9. Vad är mitt	36. Vad är en kvadrat
10. Vad är en	37. Vad är en triangel
11. Vad är Skaparen	38. Vad är vidrörande
12. Vad är dvekut	39. Vad är mittpunkten
13. Vad är Ekvivalens	40. Vad är sof
14. Vad är hitpashtut	41. Vad är igul, igulim
15. Vad är zach	42. Vad är Elyon
16. Vad är tid	43. Vad är separation
17. Vad är mörker	44. Vad är vakant
18. Vad är Chochma	45. Vad är pashut
19. Vad är halal	46. Vad är tzimtzum
20. Vad är före och efter	47. Vad är kav
21. Vad är Unik och förenad	48. Vad är nära
22. Vad är förening	49. Vad är rosh
23. Vad är höger oh vänster	50. Vad är ruach
24. Vad är görare	51. Vad är ratzon pashut
25. Vad är ett kli	52. Vad är ett namn
26. Vad är ovan	53. Vad är Toch
27. Vad är Maatzil	54. Vad är rörelse

1. Or (Del 1, Histaklut Pnimit, 18) Allt som finns i olamot som ”existens från existens”, det vill säga allt utom kelims substans (se punkt 2 och 24).

2. Or och kli (Del 1, kap. 1, Or pnimi, 6) Viljan att ta emot i ne’etzal kallas kli; och den shefa den tar emot kallas Or.

3. Or agol (Del 1, kap. 1, Or pnimi, 100) Ett Or som inte skiljer mellan grader.

4. Or pashut (Del 1, kap. 1, Or pnimi, 30) Ett Or som är blandat med kli till den grad att det inte går att skilja mellan Or och kli.

5. Or Chochma (Del 1, kap. 1, Or pnimi, 50) Ett Or som nimshach till ne’etzal i den första hitpashtut, som är den generella näringen och Atzmut för ne’etzal.

6. Or Chassadim (Del 1, kap. 1, Or pnimi, 5) Ett Or som klär Or Chochma och nimshach till ne’etzal vid den första hitgabrut.

7. Tom luft (Del 1, kap. 1, Or pnimi, 5) Or de Chassadim före det kläs i Or Chochma.

8. Efteråt (Del 1, Histaklut Pnimit, 34) Det som stammar från dess föregående bechina. (Se punkt 20).

9. Mitt (Del 1, kap. 2, Or pnimi, 2) Se punkt 39.

10. En (Del 1, kap. 2, Or pnimi, 1) Det Or Elyon som expanderar från Hans Atzmut är En och lika pashut som Hans Atzmut. Som det är i Ein sof, så är det i olam Assiya, utan någon förändring eller tillägg av tzura överhuvudtaget, och det är varför det kallas En.

11. Skapad (Del 1, Histaklut Pnimit, 18) Namnet Skapad relaterar enbart till den faktiska chidush (innovation eller nyhet), det vill säga ”existens från frånvaro”, vilket är kelims substans, definierade som ”viljan att ta emot” i varje essens. Det var av nödvändighet frånvarande från Hans Atzmut före skapelsen.

12. Dvekut (Del 1, kap. 1, Or pnimi, 30) Hishtavut tzura som sammanför de andliga och fäster dem vid varandra, medan shinui tzura skiljer dem ifrån varandra.

13. Likhet eller ekvivalens (Del 1, kap. 1, Or pnimi, 10) När det inte finns någon urskillning alls bland de fyra bechinot hos viljan att ta emot kallas det att de är lika och likvärdiga.

14. Hitpashtut (Del 1, kap. 1, Or pnimi, 1) Or som stammar från Maatzil till ne’etzal kallas hitpashtut av Or. Faktum är att Or Elyon inte på något vis påverkas av det. Det är som att tända ett ljust från ett annat, det första minskas inte alls av det. Namnet antyder bara mottagandet av ne’etzal.

15. Zach (Del 1, kap. 1, Or pnimi, 90) bechina alef i viljan att ta emot anses som mer Zach än de tre bechinot som följer henne.

16. Tid (Del 1, Histaklut Pnimit, 34) En viss summa bechinot som hänger ner, den ena från den andra, och som blandas med varandra genom en ordning av orsak och verkan, så som dagar, månader och år.

17. Mörker (Del 1, Histaklut Pnimit, 24) bechina dalet i ratzon, som inte tar emot Or Elyon inuti sig på grund av kraften av tzimtzum, anses vara shoresh till mörkret.

18. Chochma (Del 1, kap. 1, Or pnimi, 50) Or av Atzmut av ne’etzals näring (se punkt 5).

19. Halal (Del 1, kap. 1, Or pnimi, 6) Bechina dalet hos ratzon som tömts på Or anses vara mörker jämfört med Or. I jämförelse med kli anses hon som en halal eftersom bechina dalet inte berövades från ne’etzal i sin Atzmut genom tzimtzum, utan det finns en tom avir i den, utan Or.

20. Före och efter (Del 1, Histaklut Pnimit, 34) När vi talar om en relation av orsak och verkan av ne’etzalim, uttrycker vi orsaken med termen ”före” och verkan av denna orsak med termen ”efter” (se punkt 16).

21. Unik och Enad (Del 1, Histaklut Pnimit, 1) Unik pekar på Or Elyon som skiner och härskar över alla de olika graderna i deras olika former till den grad det får dem att likställa sin form med Hans unika tzura. Enad pekar på den regelns mål, det vill säga efter att Han redan har likställt och gjort deras tzura lika unik som Han (se punkt 14).

22. Förening (Del 1, kap. 1, Or pnimi, 6) Två olika bechinot som har likställts med varandra i deras tzura och förenats till en (se punkt 12).

23. Höger och vänster. Ibland stiger en lägre grad till samma nivå som den ovanför, när den ovanför behöver den för dess eget fullständigande. I det tillståndet kallas den lägre ”vänster” och den högre ”höger”.

24. Skapare (Del 1, Histaklut Pnimit, 18) Titeln ”Skapare” relaterar specifikt till hällandet av Or i i olamot, vilket innebär allt utom kelims substans (se punkt 11 och 1 ovan).

25. kli (Del 1, kap. 1, Or pnimi, 6) Viljan att ta emot i ne’etzal är kli.

26. Ovan (Del 1, kap. 2, Or pnimi, 3) Den lägres hishtavut tzura med den övres är ett ”stigande över”.

27. Maatzil. Varje orsak anses vara Maatzil till den påverkade graden. Titeln Maatzil innehåller bade hamshacha av Or och det kli som tar emot detta Or.

28. Neshamas ursprung (Del 1, Histaklut Pnimit, 15) Viljan att ta emot som präglades i själarna är det som separerar dem och ”hugger av” dem från Or Elyon. Så är det för att det är shinui tzura som separerar i andligheten (se punkt 12). Neshamas ursprung härör till övergången mellan olam Atzilut och olam Bria, som kommer att förklaras på sin plats.

29. Nedan (Del 1, kap. 2, Or pnimi, 3) Den av lägre dygd anses vara ”nedan”.

30. Enad. Se definitionen av Unik och Enad.

31. Malchut de Ein sof (Del 1, Histaklut Pnimit, 14) Viljan att ta emot som av nödvändighet är där.

32. Ovanifrån ner (Del 1, kap. 2, Or pnimi, 3) Innebärandes från bechina alef till bechina dalet. bechina dalet som lämnades utan Or anses vara ”nedanför” alla de andra graderna. Ju bräckligare vilja att ta emot, desto högre anses man vara. Därför anses bechina alef som den ”högsta” av alla.

33. Tillfredsställande (Del 1, 1) Där det över huvud taget inte finns någon vilja, och där ett tillägg till fullkomligheten som finns där inte går att föreställa sig.

34. Ovan, nedan (Del 1, kap. 2, Or pnimi, 3) Den viktigare kallas ”Ovan”, den sämre ”nedan”.

35. Plats (Del 1, Histaklut Pnimit, 11) Viljan att ta emot i ne’etzal är ”platsen” för shefa och det Or som finns i det.

36. Fyrkant (Del 1, kap. 1, Or pnimi, 200) En grad som består av alla fyra ratzons bechinot.

37. Triangel (Del 1, kap. 1, Or pnimi, 400) En grad med enbart ratzons tre första bechinot.

38. Vidrörande (Del 1, kap. 2, Or pnimi, 5) Om gradens shinui tzura från shoresh inte är så uppenbar att det separerar den från shoresh, kallas det ”vidrörande” av shoresh. Detsamma gäller mellan två intilliggande grader.

39. Mittpunkt (Del 1, kap. 1, Or pnimi, 50) Detta är namnet på bechina dalet i Ein sof. Hon är döpt efter hennes förening med Or Ein sof.

40. Sof (Del 1, kap. 1, Or pnimi, 20) Sof och sium av varje ne’etzal görs av den kvarhållande kraften i bechina dalet, där Or Elyon upphör att skina eftersom hon inte tar emot det.

41. Igul (Del 1, kap. 1, Or pnimi, 100) När det inte finns några urskiljningar av ovan och nedan bland viljan att ta emots fyra bechinot, kallas det en igul (som en rund bild i det materiella, där det inte går att urskilja vad som är upp eller ner). På grund av det kallas de fyra bechinot cirkulära igulim den ena inuti den andra, där det är omöjligt att urskilja upp från ner.

42. Elyon (Del 1, kap. 2, Or pnimi, 3) Den viktigare.

43. Separation (Del 1, Histaklut Pnimit, 12) Två grader utan någon Hishtavut tzura på någon sida anses vara fullständigt separerade från varandra.

44. Ledig (Del 1, kap. 1, Or pnimi, 4) Detta är en plats som är förberedd att ta emot tikun och helhet.

45. Pashut (Del 1, kap. 1, Or pnimi, 9) Där det inte finns några urskillningar av grader och sidor.

46. Tzimtzum (Del 1, kap. 1, Or pnimi, 40) En som övervinner sitt begär. Med andra ord, den som avstår från att ta emot och inte tar emot, trots ens stora begär att ta emot, anses begränsa (utföra en tzimtzum) sitt begär.

47. Kav (Del 1, kap. 2, Or pnimi, 1) Indikerar en urskiljning av upp och ner som tidigare inte fanns där. Det indikerar även ett mycket bräckligare he’arah än tidigare.

48. Nära (Del 1, kap. 1, Or pnimi, 3) Ju närmare den enas tzura är en annans, desto närmare anses de vara.

49. Rosh (Del 2, kap. 2, Or pnimi, 6) Den del i ne’etzal som är mest lik shoresh kallas rosh.

50. Ruach (Del 1, kap. 1, Or pnimi, 5) Or Chassadim kallas ruach.

51. Ratzon. Se punkt 45.

52. Namn (Del 1, Histaklut Pnimit, 5) De heliga namnen är beskrivningar av hur de Orot de antyder uppnås. Namnen på graderna betecknar hur man uppnår på den graden.

53. Toch (Del 1, kap. 1, Or pnimi, 50) En som tar emot inuti anses som att Or mäts och begränsas i kli. Men en som tar emot på utsidan anses inte placera någon gvul på det Or den tar emot.

54. Rörelse (Del 1, Histaklut Pnimit, 33) Varje chidush tzura anses som andlig rörelse, för den är separerad från den tidigare tzura och erhåller ett eget namn. Det är likt en del som separeras från ett materiellt objekt som flyttar sig från sin tidigare plats.

Del II

Tabell med tekniska termers betydelse

1. Vad är Adam Kadmon	36. Vad är långsamt
2. Vad är Or chozer	37. Vad är förbindelse
3. Vad är Or yashar	38. Vad är mayim av Or
4. Vad är Or makif	39. Vad är Malchut
5. Vad är Or pnimi	40. Vad är ovanifrån ner
6. Vad är orech	41. Vad är nerifrån upp
7. Vad är Bina	42. Vad är mesabev (rotera)
8. Vad är icke fästande	43. Vad är en masach
9. Vad är en gvul	44. Vad är makif
10. Vad är en gag	45. Vad är ”annullerad”
11. Vad är en guf	46. Vad är ”expansion” (utsträckande)
12. Vad är en galgal	47. Vad är nefesh
13. Var är GAR	48. Vad är NRNHY
14. Vad är det kroppsliga	49. Vad är en neshama
15. Vad är i förbigående	50. Vad är sovev (förnuft, omger)
16. Vad är he’arah från fjärran	51. Vad är en sium
17. Vad är hizdakchut masach	52. Vad är nära
18. Vad är ”ytterst avlägsen”	53. Vad är aviut
19. Vad är harkanat rosh	54. Vad är passerande
20. Vad är hitkalelut sfirot	55. Vad är Elyon och tachton
21. Vad är hitkashrut	56. Vad är Atzmut
22. Vad är en inuti en annan	57. Vad är pnimiut
23. Vad är zivug de hakaa	58. Vad är pnimiut och chitzoniut
24. Vad är Zeir Anpin (ZA)	59. Vad är en tzinor
25. Vad är ZAT	60. Vad är kav
26. Vad är chomer	61. Vad är upprätt
27. Vad är chaya	62. Vad är en ranson
28. Vad är chitzoniut	63. Vad är karka
29. Vad är Chochma	64. Vad är ett rosh
30. Vad är chalon	65. Vad är ruach
31. Vad är yechida	66. Vad är ”andlighet”
32. Vad är utträde	67. Vad är ”fjärran”
33. Vad är nedgång	68. Var är början av hitpashtut
34. Vad är yashar	69. Vad är ”med en gång” (omedelbart)
35. Vad är Keter	70. Vad är ”den allra sista av dem”

1. Adam Kadmon (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 400)

Adam Kadmon är den första olam som tar emot från Ein sof. Den kallas även ”en kav” eftersom den expanderar omedelbart efter tzimtzum, nimshach från Ein sof nästan så lågt som olam ha zeh.

Namnet Adam hänför enbart till sfirot av yosher i den första olam, det vill säga Ljuset ruach, alltså ett Ljus av skänkande. Det hänför inte till dess sfirot av igulim, vilka enbart har Ljuset nefesh, det vill saga ett Ljus av självmottagande och därför en oförmåga att skänka till varandra. Adam Kadmon är Adams rot Adam i olam ha zeh.

2. Or chozer (Del 2, Histaklut Pnimit, 79)

Or chozer är det Ljus som inte tas in av bechina dalet. Det är det Ljus som är förutbestämt att fylla bechina dalet, men vilket hon fortfarande vägrar att acceptera på grund av den masach som hindrar det och stöter det tillbaka.

Denna handling kallas zivug de hakaa. Varje kärl av mottagande i partzufim från tzimtzum och vidare expanderar från detta Or chozer, som de använder istället för bechina dalet som de använde i Ein sof.

3. Or yashar (Del 2, Histaklut Pnimit, 94)

Or yashar är det Or Elyon som sträcker sig ut från Ein sof, vilket hälls till partzufim från tzimtzum och vidare. Det kallas vid detta namn för att antyda att det inte hälls till kelim av igulim, eller till varje grad som inte har någon bechina dalet i sig. Det hälls enbart till sfirot av yosher.

Or yashar följer regeln att givaren enbart ger i mest av, och mest av är bechina dalet.

4. Or makif (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 40)

Or makif är det Ljus som är avsett att genomsyra hela graden, men som kvarhålles eftersom det inte finns någon gvul i det. Namnet har två innebörder:

Avlägset he’arah.
Garanterat he’arah, det vill säga ett he’arah som garanterat kommer att genomsyra det, eftersom Or omger det från alla sidor, utan att lämna någon flyktväg, tills det är kapabelt att ta emot hela det Ljuset.

5. Or pnimi (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 40)

Or pnimi är Ljuset som är klätt i kli.

6. Orech (Del 2, kap. 2, Or pnimi, 4)

Avståndet mellan två ändar av en grad, från den finaste till den grövsta (med störst aviut), kallas orech. Så är det för att den materiella orech (längden) även implicerar avståndet mellan den övre änden och den lägre änden.

7. Bina (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 200)

Att fundera över orsak och verkan för att undersöka alla konsekvenser som härstammar från någonting kallas Bina.

8. Icke fästande (Del 2, kap. 1, punkt 3)

Hishtavut tzura mellan två andliga objekt kallas dvekut. Shinui tzura mellan dem gör att de inte fäster vid varandra.

9. Gvul (Del 2, Histaklut Pnimit, 79)

I varje grad mäter och begränsar masach graden Or chozer som den höjer. Detta mått beror på aviut eftersom bechina gimels masach begränsar (sätter en gvul) höjden på graden så att den inte erhåller Ljuset Keter. Bechina bets masach begränsar även Ljuset Chochma och så vidare.

10. Gag (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 1)

Gag är Keter i varje grad, även i sfirot och olamot.

11. Guf (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 90)

De faktiska mottagandekärlen i varje grad, som expanderar genom Or chozers kraft i masach, kallas gradens guf. De expanderar från masach neråt.

Ett undantag till det är Ljuset som expanderar för zivug de hakaa på masach; de föregår kelim.

12. Galgal (Del 2, kap. 1, punkt, 2)

Sfirot av igulim kallas galgalim (pl. för galgal). Detta på grund av att Ljusen blir runda i dem. Detta innebär att i dessa sfirot är det omöjligt att urskilja aviut eller zakut.

13. GAR (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 90)

GAR är Ljusen som föregår de kelim som kläs i Or chozer. Or chozer stiger upp till dem från masach. Med andra ord, GAR är de första tre sfirot – Keter, Chochma, och Bina. De kallas partzufs rosh.

14. Det kroppsliga

Allt som förnimms och uppfattas av de fem sinnena, eller som upptar tid och rum, kallas ”kroppsligt”.

15. I förbigående (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 4)

Ljuset som expanderar från Ein sof till de lägre sfirot passerar med nödvändighet de övre sfirot. Ett andligt objekt blir inte frånvarande från en viss plats när det rör sig till ett annat; snarare förblir det i båda.

Därmed urskiljer vi två sorters Ljus i varje sfira: dess egen essens Ljus, och det Ljus det är i sitt ”förbigående”.

16. He’arah från fjärran (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 40)

Det he’arah som förblir aktivt i en partzuf när det inte har några mottagandekärl för det Ljuset kallas ”he’arah från fjärran”. Det innebär att när det är ett stort avstånd och en stor skillnad mellan Ljuset och kärlen med anknytning till denna partzuf, kan kärlen inte ta emot och klä det Ljuset. Istället tar de emot he’arah från fjärran från den.

17. Hizdakchut masach (Del 2, Histaklut Pnimit, 74)

Hizdakchut masach är hizdakchut av aviut i bechina dalet. Graden av Or chozer som masach höjer och sätter over Or yashar beror på graden av aviut i bechina dalet, det vill säga graden av begär i henne.

Så fort graden är fylld med det Ljus det utvidgade, intensifierar och renar därför Or makif masach för att matcha nivån av begär. Det anses att hon har renats från sin aviut, eller med andra ord, hizdakchut masach.

18. Ytterst avlägsen (Del 2, kap. 1, punkt, 8)

När shinui tzura är så stor att den blir fullständig hofchiut tzura, kallas den ”ytterst avlägsen”.

19. Harkanat rosh (Del 2, kap. 2, Or pnimi, 3)

Harkanat rosh är när Ljusen ZAT verkar i rosh, även känd som GAR, eftersom Ljusen i GAR som skulle ha varit i rosh inte är där. Med andra ord innebär harkanat rosh att rosh sänks ned till samma nivå som ZAT, även kallad guf.

20. Hitkalelut sfirot (Del 2, Histaklut Pnimit, 97)

Sfirot blandar sig med varandra ”i förbigående” (se svar 15). Eftersom de tio sfirot av Or yashar breder ut sig från Keter genom Malchut, är det omöjligt för dem att visa sig i graden, förutom genom att klä sig i tio sfirot av Or chozer. Dessa tio sfirot av Or chozer expanderar och stiger från Malchut till Keter.

Därmed finns det inte en enda sfira bland dem som inte har två inre sfirot, en av Or yashar och den andra av Or chozer. Dessutom innehåller varje sfira åtta andra sfirot som införlivats i den i förbigående. Några av dem gick igenom den på väg ovanifrån ner, och några gick igenom den på väg nerifrån upp.

21. Hitkashrut (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 20)

Hitlabshut av de eser sfirot i rosh i graden i de eser sfirot av Or chozer, vilka stiger från Malchut nedan, kallas hitkashrut. Här föregår nämligen Ljusen kärlen, och aviut stiger inte med detta Or chozer över sin plats, det vill säga över Malchut.

Därmed anses inte dessa eser sfirot av Or chozer vara fullständiga kelim, värdiga att klä Atzmut. Av denna anledning identifieras detta hitlabshut av ett lägre namn, hitkashrut. Med andra ord förbinds Or yashar och stiger över partzuf genom dessa eser sfirot, även om det faktiskt inte genomsyrar dem.

Hitlabshut av Or yashar i kelim sker enbart i det Or chozer som expanderar nedanför masach. Det sker när aviut av Malchut de rosh kan expandera och genomsyra de eser sfirot av Or yashar som skiner i henne.

22. En inuti en annan (Del 2, kap. 2, Or pnimi, 40)

En inuti en annan betyder att den ena är orsak till den andra. Den yttre igul är anledningen, orsaken till igul inuti den. Den inre igul är följden, verkan, som sträcker ut sig från den yttre.

Därmed indikerar ”en inuti en annan” ett arbetssätt av orsak och verkan.

23. Zivug de hakaa (Del 2, Histaklut Pnimit, 18)

Den handling hos masach, som kvarhåller och döljer Ljuset från bechina dalet och avvisar det Ljus som tillhör henne tillbaka till sin rot, kallas zivug de hakaa. Namnet antyder att denna handling i sig innehåller två motsatser: å ena sidan ”slår” det Ljuset, det vill säga avfärdar och döljer dess he’arah; å andra sidan ”parar” det sig med Ljuset, det vill säga att det får det att reproducera och mångfaldigt föröka sig.

Detta mått av Ljus som avfärdas och döljes från bechina dalet blir därmed ett stort avslöjat Ljus, förutan vilket Or Ein sof inte kan genomsyra partzuf.

24. Zeir Anpin (ZA) (Del 2, Histaklut Pnimit, 13)

Zeir Anpin betyder ”litet ansikte”. Or Chochma kallas Or panim, som det sägs, ”En människas visdom får hennes ansikte att lysa”. Det är anledningen till att den generella partzuf Keter i olam Atzilut kallas Arich Anpin, som betyder ”stort ansikte”, för det består främst av Or Chochma.

Därför är bechina gimel, vars essens enbart är det Or Chassadim som sträcker sig ut från Bina, men vilket även har He’arat Chochma, även om dess essens inte består av Chochma, kallas ”minskat ansikte”. Med andra ord kallas det Zeir Anpin, eftersom Ljuset i dess panim minskar och sänks jämfört med bechina alef.

25. ZAT – sju lägre sfirot (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 90)

De tio sfirot som sträcker ut sig från masach och neråt kallas guf, eller ZAT (se svar 11). När hela partzuf ibland anses ha enbart tio sfirot, är de första tre sfirot (KHB) vid partzufs rosh, och ZAT, som är HGT NHYM anses vara partzufs guf.

26. Chomer (Del 2, Histaklut Pnimit, 40)

Den aviut i partzuf som kommer från bechina dalets begär kallas partzufs chomer. Detta namn ånas från en fiktiv materiell substans som består av tre dimensioner: längd, bredd och djup, och de sex riktningarna: upp och ner, öst, väst, norr och syd.

27. Chaya (Del 2, kap. 2, Or pnimi, 6)

Chaya är Or Chochma, som det sägs, ”Visdom skänker liv till dess ägare”.

28. Chitzoniut (Del 2, Histaklut Pnimit, 6)

Den renare delen av varje kli betraktas som dess chitzoniut. chitzoniut är kli för det Or makif som skiner i det från fjärran.

29. Chochma (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 200)

Att veta det definitiva resultatet av varje detalj i hela verkligheten kallas Chochma.

30. Halon (Del 2, kap. 2, Or pnimi, 70)

Det finns en kraft som kommer från masachs aviut, antingen i graden roshs tio sfirot, eller i de tio sfirot av igulim. Denna aviuts kraft, vilken opererar i dem tillsammans med det Or chozer som stiger till dem från masach, kallas chalon.

Or chozer avfärdades från bechina dalet på grund av dess aviut. Då blev Or chozer ett kärl för mottagande av Or Elyon istället för bechina dalet, som var kärlet för mottagande i Ein sof. Så är det på grund av att Or chozer faktiskt består av aviut av bechina dalet, eftersom hon utökade det till sig från Ein sof.

Denna aviut är emellertid enbart uppenbar i kelim de guf, för de sträcker ut sig under masach, det vill säga nedanför bechina dalet av eser sfirot de rosh. Därför kontrollerar aviut av bechina dalet i masach dem. Det är också för att de anses vara fullständiga kelim, redo för att Ljuset ska klä dem.

De tio sfirot befinner sig emellertid med nödvändighet över deras bechina dalet. Därmed stiger Or chozer till dem från nedan och bechina dalets aviut i masach kan inte inkorporera där och transcenderar sin plats tillsammans med Or chozer, och når dess övre eser sfirot.

Därför blir inte Or chozer fullständiga kelim där, utan bara en shoresh för kelim. På grund av det anses hitlabshut av Or chozer på det sättet enbart som hitkashrut.

Med detta sagt anses denna Or chozer som en kraft av aviut med avseende på de nio sfirot i rosh. Detta på grund av att den blev en kraft av hitkashrut, som fortfarande kan fästa dem vid ne’etzal.

Denna kraft kallas chalon, för när Or chozer och Or yashar kommer i för att lysa upp de rena kelim de igulim, som inte ens har ett spår av aviut, är aviuts styrka i Or chozer mycket lägre än dem. Därför sjunker den och försvagar kelim de igulims väggar när det genomsyrar dem.

Det är som ett hål i ett rum: även om det är ett hål i rummets vägg, är det även en ingång för solens ljus. På samma vis anses inte alls hålet i kelim de igulims vägg, vilket skedde på grund av aviut i Or chozer, som en svaghet, utan som ett chalon. Utan den skulle de inte ta emot något Ljus, för de kan enbart göra det genom kav och masachs kraft i den.

31. Yechida (Del 2, kap. 2, Or pnimi, 6)

Det Ljus som klär i sfirat Keter kallas yechida.

32. Utträde/avgång (Del 2, Histaklut Pnimit, 59)

En shinui tzura som sker i ett andligt objekt kallas ”ett utträde ur det”. Så är det på grund av att den shinui tzura som skapas i en del av partzuf anses som om denna del gav sig av från partzuf. Det är som att man tänder ett ljus från ett annat utan att det första slocknar, för det finns ingen frånvaro i andligheten.

Det visar sig att när delen börjar ändra sin tzura, börjar den även separera från partzuf, och avlägsna sig till en ny och egen auktoritet.

Därmed är shinui tzura och ”utträde” i själva verket samma sak.

33. Nedgång (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 5)

Hitabut (ökande av aviut) betraktas vara en ”nedgång”, vilket innebär ett nedstigande från en grad. Hizdakchut (rening) anses som ”uppstigande”, för det är ett ökande av hishtavut tzura med Ein sof.

Detta är regeln: Ju högre zakut desto högre grad; och ju större aviut desto lägre grad.

34. Yashar (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 5)

När Or Elyon stiger ner till de kelim som innehåller aviut dalet, det vill säga ett begär, för hon sträcker ut det genom sitt begär, anses det som att Or kommer yashar (direkt) ner. Detta innebär att det Ljus som stiger ner i yosher står i absolut proportion till begärets aviut.

Till exempel, när ett tungt objekt faller till marken, faller det i en helt yashar (rak) linje. Dessutom faller det med hög hastighet på grund av jordens gravitationskraft som drar den neråt. Men när någonting lätt faller, och gravitationskraften inte påverkar det, svävar det omkring i luften tills det långsamt landar på marken.

Även här, i de kelim som inte har aviut, som till exempel kelim de igulim, anses det som att Ljuset genomsyrar dem av sfirot av yoshers kraft. Det blir runt eftersom det inte finns någon aviut där, det vill säga ett begär som skulle rita det.

I kelim de yosher däremot, där det finns aviut som attraherar Ljuset med stor kraft, kommer Ljuset ner mycket fort och med korrekt rakhet, som en rät linje.

35. Keter (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 200)

Shoreshs påverkan på en grad kallas Keter (Krona). Det härstammar från ordet machtir (kröning), det vill säga omgivning. Eftersom den är renare än resten av graden, cirkulerar den omkring och över hela partzuf.

36. Långsamt (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 200)

Ett gradvis utökande av Ljuset genom orsak och verkan kallas ”långsamt”.

37. Förbindelse (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 30)

Elyons Malchut blir en Keter för tachton. Därför är det Malchut som förbinder varje Elyon med dess tachton. Denna förbindelse innebär att en Hishtavut tzura inträffar mellan dem.

Så sker förbindelsen mellan varje två grader, från olam Adam Kadmon ända till slutet av Assiya. Detta är även utförandet i kelim de yosher, som kallas kav, men inte i kelim de igulim.

Därmed skapas förbindelsen mellan igulim helt och hållet av kav.

38. Mayim av Or (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 90)

Ett Ljus som stiger ner från sin grad kallas mayim, eller mayim av Or.

39. Malchut (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 200)

Den sista bechina kallas Malchut eftersom den auktoritet som sträcks ut från den är stabil och i full kontroll, det är även rädslan för Kungen.

40. Ovanifrån ner (Del 2, Histaklut Pnimit, 102)

Ett Ljus som gradvis expanderar i kärlen från zakut till aviut kallas ”ovanifrån ner”. Detta Ljus kallas Or yashar.

41. Nerifrån upp

Ett Ljus som gradvis sträcker ut sig, från större aviut till större zakut, upp till den största zakut, kallas ”nerifrån upp”. Detta Ljus kallas Or chozer.

42. Mesabev (rotera)

Det som orsakar framträdandet av en grad kallas dess ”orsak”. Detta kommer från termen ”orsak och verkan”. Orsaken är anledningen till någonting och verkan är det som orsaken producerar.

43. Masach (Del 3, 2)

En masach är en kraft av tzimtzum som vaknar upp i ne’etzal mot Or Elyon. Den vill hindra det från att stiga ner till bechina dalet och uppväcks så snart Ljuset vidrör bechina dalet. När Ljuset når det, slår det det omedelbart och föser det tillbaka.

Vi måste förstå skillnaden mellan masach och tzimtzum i ne’etzal: de är två helt åtskiljda saker. Tzimtzums kraft som utfördes på bechina dalet är inriktad på kli i ne’etzal, som är viljan att ta emot.

Det innebär att han på grund av viljan att göra lik tzura med Maatzil, avhöll sig från att ta emot. Detta på grund av att viljan i honom, kallad bechina dalet, är en övre kraft som ne’etzal inte kan upphäva eller minska ens lite grand. Han kan emellertid hindra sig från att ta emot trots den stora viljan att göra det.

Denna kvarhållandets kraft placeras alltid på bechina dalet i ne’etzal, förutom när den sträcker ut ett nytt Ljus. I så fall är han tvungen att återkalla kvarhållandets kraft, det vill säga tzimtzum, och begäret efter Or Elyon framträder i honom. Det ger honom kraften att dra Ljuset till sig.

Det är vid denna punkt masachens handling börjar. Varje begär drar hela Or Elyon, som det var i Ein sof, eftersom det är en överlägsen kraft som den lägre inte kan minska, vilket får Ljuset att komma ner för att fylla bechina dalet.

Vid samma ögonblick som Ljuset vidrör bechina dalet vaknar masach, slår Ljuset och stöter det tillbaka. Till en följd tar han enbart emot tre bechinots Ljus, men inte bechina dalets Ljus.

Uppenbarligen opererar masach enbart när Ljuset kommer, och efter tzimtzum återkallas den tillfälligt för att sträcka ut ett nytt Ljus, som tidigare förklarats. Tzimtzums handling och kvarhållandet från att ta emot Ljuset är emellertid verkligen oupphörliga.

Därmed ser du att tzimtzum och masach är två helt olika urskiljanden. Du bör även veta att masach är ett resultat av tzimtzum.

44. Makif (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 40)

Se svar nr. 4.

45. Annullerad (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 10)

När två andliga entiteter blir fullkomligt lika till sin tzura, utan några skillnader mellan dem, blir de bokstavligen en. I det tillståndet upphävs den mindre i den större.

46. Expansion (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 90)

Ett nedstigande av Ljus av aviuts kraft, det vill säga att viljan i ne’etzal kallas ”expansion.”

47. Nefesh (Del 2, Histaklut Pnimit, 95)

Ett Ljus som inte kommer till en partzuf som skänkande från Or Ein sof, utan snarare tas emot från en högre intilliggande grad, kallas Or nefesh, eller Or nekeva (kvinnligt).

48. NRNHY (Del 2, Histaklut Pnimit, 87)

Kelim i eser sfirot kallas KHB ZON. Ljusen i eser sfirot kallas nefesh, ruach, neshama, chaya, yechida. Anledningen till att Ljusen nämns nerifrån upp, dvs. NRNHY, och inte uppifrån ner, dvs. YHNRN, är att detta är den ordning med vilken Ljusen kommer in i partzuf. Nefesh kommer i först, därefter ruach, neshama och så vidare. Denna ordning är motsatt kelims ordning, där Keter kommer först, därefter Chochma, Bina, Zeir Anpin och slutligen Malchut.

49. Neshama (Del 2, kap. 2, Or pnimi, 6)

Det Ljus som klär kli de Bina kallas neshama. Det härstammar från det hebreiska ordet neshima (andning), eftersom neshama är ursprunget till Zeir Anpin, som anses vara Ljuset ruach och andas sin näring därifrån. Den gör det genom uppgångar och nergångar, som det står skrivet: ”Och de levande djuren sprang och återvände …”, och även ”och inblåste livsande i hennes näsa”.

50. Sovev (Förnuft, omger)

Det som gör att en grad framträder anses vara ”orsaken” till den.

51. Sium (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 7)

Bechina dalet kallas sof, eller sium, eftersom den hindrar Or Elyon från att sträckas ut inom sig. Därmed avslutar den graden.

52. Nära (Del 2, punkt 2)

Likhet av tzura med en annan kallas närhet.

53. Aviut (Del 2, Histaklut Pnimit, 5)

En stor vilja att ta emot, ett stort begär, kallas aviut. Lite vilja kallas liten aviut. Aviut är kli för att dra shefa i varje partzuf. Av den anledningen kallas den ”pnimiut (inre del) av kli”.

54. Passerande (Del 2, kap. 2, Or pnimi, 4)

Den lägre gradens he’arah måste passera genom dess högre. Därmed, eftersom den underlägsna graden är ett resultat och en konsekvens av den överordnade, anses den passera genom den.

Eftersom den passerar genom den överordnade är den inpräglad där. I den överordnade graden är namnet på det he’arah som passerar genom den Or over (passerande Ljus).

Or over rör sig inte därifrån, men en extension av det tar sig ut och kommer till sin plats, det vill säga till den underlägsna. Det är som att tända ett ljus från ett annat ljus, när den andra inte minskar den förstas ljus.

Varje skifte från en grad till en annan sker på detta vis, eftersom Ljuset inte lämnar sin första plats när det rör sig till en annan, som materiella objekt gör.

55. Elyon och tachton (Del 2, Histaklut Pnimit, 86)

Det finns två primära distinktioner i varje partzuf: kli för att dra shefa, och kli för att ta emot det. Dessa distinktioner är fullständigt motsatta varandra, eftersom mängden shefa beror på aviut hos det kli som utsträcker det.

Det största Ljuset i partzuf kallas yechida. Det Ljuset behöver även att det kli med störst aviut utsträcker det, det vill säga från bechina dalet av bechina dalet. Det motsatta gäller för kärlen för mottagande: det största Ljuset, det vill säga yechida, klär det renaste.

Därför, när vi har med kelim de hamshacha att göra, skiljer vi mellan dem med namnen pnimiut och chitzoniut. Ju djupare kärl, desto större är dess aviut och den shefa det utsträcker; ju mer externt kärl, desto mindre shefa sträcker den ut.

När vi diskuterar mottagandekärlen i partzuf, refererar vi till dem som Elyon och tachton. Ju högre kli, desto ädlare är det och desto större är den shefa som iklär det, och ju lägre kli, desto större är dess aviut och desto mindre är den shefa som iklär det.

56. Atzmut (Del 2, kap. 2, Or pnimi, 2)

Or Chochma kallas Atzmut. Det är ne’etzals essens och uppehälle.

57. Pnimiut (Del 2, Histaklut Pnimit, 86)

Aviut i partzuf anses vara dess pnimiut, eftersom det är platsen för shefas hamshacha.

58. Pnimiut och chitzoniut

Se svar nr. 55.

59. Tzinor (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 2)

Kelim de yosher kallas tzinorot, eftersom de sträcker ut och begränsar Ljuset inom sig likt en tub som utgör en gräns för det vatten som färdas inom den.

60. Kav (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 2)

Från kelims perspektiv kallas eser sfirot av kelim de yosher för tzinor, och från Ljusets perspektiv inuti dem kallas de kav. Olam Adam Kadmons eser sfirot kallas ”en kav”, men i olam Atziluts eser sfirot finns det tre kavim.

61. Upprätt (Del 2, kap. 2, Or pnimi, 3)

När Ljus av rosh klär kelim av rosh, anses det som att partzuf står upprätt.

62. Kitzba (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 70)

Or chozer mäter sig själv och ”ransonerar” Or Elyon. Så är det eftersom det enda sättet för Ljuset att vara i ne’etzal är om det kläs i Or chozer.

63. Karka (Del 2, kap. 2, Or pnimi, 1)

Malchut i varje grad i varje värld betraktas som dess karka.

64. Rosh (Del 2, kap. 6)

De nio sfirot av Or Elyon som sträcker ut sig till zivug de hakaa på masach i Malchut för att höja Or chozer, betraktas som varje grads rosh. Så är det för att dessa Ljus kommer före masach och Or chozer, och masachs aviut kan inte stiga till dem.

65. Ruach (Del 2, punkt 4)

Det Ljus som klär kli av Zeir Anpin kallas ruach. Det kallas vid detta namn eftersom det stiger till Bina, suger shefa och stiger ner till Malchut, för att hälla det till henne. I detta är det likt vinden som rör sig bakåt och framåt (se svar 49).

66. Andlighet

Termen ”andlighet” som den uttryckes i kabbalaböcker, betyder att den inte har några materiella kontingenser, det vill säga tid, rum, fantasi, och så vidare. Ibland pekar denna term enbart på Or Elyon i kli, även om ett kli också är fullständigt andligt på varje sätt.

67. Fjärran (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 40)

Termen ”fjärran” indikerar ett stort mått av shinui tzura.

68. Början av hitpashtut (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 7)

Roten till varje expansion av Ljus kallas ”början av hitpashtut”, eller Keter.

69. Omedelbart (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 6)

Ett Ljus som kommer ner, men inte via den gradvisa ordningen av de fyra bechinot, eftersom det bara har en av dem, anses stiga ner ”plötsligt”. Om det kommer ner i en gradvis ordning, anses det stiga ner ”sakta”.

70. Den allra sista av dem (Del 2, kap. 1, Or pnimi, 7)

Den sista bechina (urskiljningen) i alla grader, dvs. bechina dalet av bechina dalet, kallas ”den allra sista av dem”. Detta på grund av att den har störst aviut, som kallas sof, och alla andra grader framträder enbart för att korrigera denna bechina.

Del III

Tabell med tekniska termers betydelse

Vad är Evar, Evarim (Organ)
Vad är Or histaklut
Vad är ett minskande Ljus
Vad är Or panim
Vad är Or av tolada (konsekventiellt Or)
Vad är separata otiot
Vad är sammankopplade otiot
Vad är ett awzen
Vad är achor
Vad är lägre Ima
Vad är mitt
Vad är en spegel (aspaklaria)
Vad är Arich Anpin
Vad är AT (uttalas ET)
Vad är bohu
Vad är ett bait (hus/hall)
Vad är en beki’a (överträdelse)
Vad är skapelse
Vad är bassar (kött)
Vad är en guf
Vad är galgalta
Vad är gidin
Vad är fyra tzurot (former)
Vad är dibbur (tal)
Vad är i förbipasserande
Vad är en trång väg
Vad är en bred väg
Vad är separation
Vad är hevel
Vad är avgående hevel
Vad är en full HaVaYaH
Vad är enkel HaVaYa
Vad är ett heichal (Palats)
Vad är övre heichal
Vad är hakaa
Vad är histaklut
Vad är histaklut bet
Vad är histalkut
Vad är harchaka
Vad är hitlabshut
Vad är hitnotzetzut
Vad är hitabut
Vad är hitpashtut
Vad är hitpashtut bet
Vad är en svans för lejonen
Vad är Zeir Anpin
Vad är chotem
Vad är chomer (substans)
Vad är chotam (sigill)
Vad är chalon
Vad är hakika
Vad är yesodot (grundläggande element)
Vad är Yetzira
Vad är kursaya (stol)
Vad är potential
Vad är fullständiga kelim
Vad är en kisse (stol)
Vad är Keter
Vad är levush
Vad är moach (hjärna)
Vad är från henne och inom henne
Vad är fullständig malbush (beklädnad)
Vad är en masach
Vad är en blockerad masach
Vad är mörkrets plats
Vad är nästlande
Vad är skapelsens nitzotz
Vad är en liten nitzotz
Vad är nefesh
Vad är en trång nekev
Vad är en nekuda (punkt)
Vad är en neshama
Vad är samuch
Vad är en sfira
Vad är en olam
Vad är eynaim (ögon)
Vad är Atzmut Or
Vad är Assiya
Vad är atik
Vad är peh
Vad är aktuell
Vad är separation
Vad är en partzuf
Vad är en tzura
Vad är mycket trång
Vad är kodesh kodashim
Vad är nästlande
Vad är klipot
Vad är reiah (syn)
Vad är ett rosh
Vad är huvud för rävarna
Vad är revieet dam (en kvarts blod)
Vad är en ruach
Vad är en tunn ruach
Vad är en fyrkant
Vad är en lukt
Vad är sönderfall
Vad är en shoresh
Vad är hörsel
Vad är kelims rötter
Vad är tohu

1. Vad är evar, evarim (organ)

Dessa är sfirot de Gufs kelim, dvs. ne’etzalim från peh de rosh och ner.

(Del 3, kap. 8, punkt 1)

2. Vad är Or histaklut

Or chozer, det vill säga det Or Elyon som inte tas emot i bechina dalet, avfärdas av henne och återvänder till sin plats.

(Del 3, kap. 15, punkt 6)

3. Vad är ett minskande Ljus

Eser sfirot de Or yashar som klär masach neråt nedvärderar sig själva för det syftet. Av den anledningen kallas det ”minskande Or.”

(Del 3, 34)

4. Vad är Or panim

Det är Or Chochma.

(Del 3, kap. 8, punkt 9)

5. Vad är Or av tolada (konsekventiellt Or)

Detta är de eser sfirot de Or yashar som glimmrar genom masach neråt.

(Del 3, kap. 15, punkt 9)

6. Vad är separata otiot

När Atzmut klär kelim, betecknas de fyra bechinot HB TM av fyra separata otiot, efter iklädnaden av Orot i kelims aviut, utan hänsyn till shinui tzura mellan dem. Denna shinui tzura innebär separation i andligheten. (Se termen ”separation”).

(Del 3, kap. 15, punkt 4)

7. Vad är sammankopplade otiot

Hizdakchut av aviut i Malchut de Malchut i guf av varje partzuf, när Or chozer gradvis avgår upp till Maatzil, kallas dessa eser sfirot vid den tiden ”sammankopplade otiot”. Det är för att indikera det renande kelim erhåller varje gång, vilket förbinder dem och för dem närmare shoresh. Som det skrivits i punkt 6, separerar aviut medan zakut sammankopplar.

(Del 3, kap. 15, punkt 5)

8. Vad är ett awzen

Det är nivån av eser sfirot de rosh i bechina bet, nämligen Bina.

(Del 3, kap. 12, punkt 7)

9. Vad är achor

När Or yashar, dvs. Or Chochma, inte är klätt i kli, då kallas kli för achor, eller achoraim. Det har skrivits i punkt 4 att Or Chochma kallas Or panim. Därmed, i frånvaro av Or Chochma från kli, kallas det achor.

(Del 3, kap. 15, punkt 6)

10. Vad är lägre Ima

Det är Malchut de Atzilut.

(Del 3, kap. 4, punkt 7)

11. Vad är mitt

Det är någonting som förbinder och avgör mellan två ändar som är fjärran från varandra. Av detta kan vi förstå innebörden av namnen: ”mittlinje” och ”mittpelare” som består av tre – daat, tifferet, yesod.

(Del 3, kap. 5, punkt 4)

12. Vad är en spegel (aspaklaria)

Malchut kallas en ”spegel som inte har någonting eget” eller ”en spegel som inte lyser”. Zeir Anpin kallas ”lysande spegel”. Namnet Ljus används eftersom Zeir Anpin och Malchut kallas två Ljus, för alla de lägres Ljus kommer enbart från dem och inte från ovan dem.

(Del 3, kap. 7, punkt 2)

13. Vad är Arich Anpin

Partzuf Keter kallas Arich Anpin på grund av Atzmut av Or Chochma i den. Tifferet kallas Zeir Anpin eftersom den inte har mer än ett minimalt mått av he’arah av Chochma. Namnen AA och ZA är parallella, för de hänför enbart till Or Chochma i partzuf, som Chochma kallas Or panim.

(Del 3, kap. 6, punkt 7)

14. Vad är AT (uttalas ET)

Malchut kallas AT, eftersom hon består av alla otiot från alef till tav [alla bokstäver i det hebreiska alfabetet]. Så är det eftersom otiot är sfirots kelim och alla kelim kommer från Malchut.

(Del 3, kap. 12, punkt 2)

15. Vad är bohu

Bohu är ett annat namn på Arich Anpin. Det är parallellt med tohu, vilket är ett annat namn på atik. Det innebär negation av uppnående, medan bohu betecknar uppnående och existens. Det är en förkortning av Bo Hu (i Honom).

(Del 3, kap. 6, punkt 3)

16. Vad är ett bait (hus/hall)

Det sfira av Malchut som separerades från de inre kelim och blev ett kli för Or makif kallas bait eller heichal (se ”Svar till ämnesområden, punkt 176).

(Del 3, kap. 5, punkt 1)

17. Vad är en beki’a (överträdelse)

Överkommandet av Or på den begränsande masach som står i dess väg kallas beki’a. Det betyder att den fullständigt ignorerar den gvul som står i dess väg, bryter igenom en passage och skiner genom gvul neråt.

(Del 3, kap. 7, punkt 1)

18. Vad är skapelse

Innovationen av existens ur intet kallas ”skapelse”. Aviut i kelim kunde inte avslöjas i olam Atzilut, utan först från karka i olam Atzilut och neråt. Därför kallas det från den platsen och neråt Bria, efter den aviut som framträdde.

Aviut är viljan att ta emot i skapelsen, existens ur intet, för allt i verkligheten anses träda fram ur Honom existens ur existens. Detta för att man inte kan ge det man inte har, förutom viljan att ta emot, som av nödvändighet inte befinner sig i Honom, för från vem skulle Han ta emot?

(Del 3, kap. 2, punkt 3)

19. Vad är bassar (kött)

Bechina gimel, som kallas Zeir Anpin, kallas bassar. Denna apellation gäller enbart de eser sfirot på samma nivå, där dessa tio bechinot kallas OBGAM. Malchut kallas Or; ZA kallas bassar, Bina – gidin; Chochma – atzamot, och Keter – mocha.

(Del 3, kap. 5, punkt 3)

20. Vad är en guf

Eser sfirot som färdas genom masach neråt, där Malchut expanderar till eser sfirot från och inom henne, kallas guf. Detta på grund av att de utgör merparten av kraften i partzuf, för det är den primära platsen för Atzmut i kelim.

Men, i eser sfirot de rosh från masach och uppåt finns det ingen fullständig hitlabshut, utan enbart rötter för hitlabshut.

(Del 3, kap. 8, punkt 6)

21. Vad är galgalta

Partzuf Keter och det kli där yechida iklädes kallas Galgalta.

(Del 3, Histaklut Pnimit, kap. 8, punkt 2)

22. Vad är gidin

Det är binas kli i eser sfirot på samma nivå.

(Del 3, kap. 5, punkt 3)

23. Vad är fyra tzurot (former)

Aviut i ne’etzal, det vill säga ratzon i den, kallas totaliteten av ne’etzals substans. Dessa fyra bechinot i aviut kallas ”fyra tzurot.”

(Del 3, kap. 6, punkt 4)

24. Vad är dibbur (tal)

Malchut de rosh kallas peh, och de eser sfirot som färdas genom henne neråt genom hitnotzetzut av masach kallas dibbur. Detta är hur Orot alltid hälls och färdas från partzuf till partzuf.

(Del 3, kap. 11, punkt 2)

25. Vad är i förbipasserande

De fyra bechinot hänför alltid till varandra som orsak och verkan, till och med i Or yashar: bechina alef är orsaken och Maatzil till bechina bet, bechina bet till bechina gimel och så vidare. Varje grad betraktas som Maatzil till dess närliggandes existens.

Av den anledningen anses den som den som för vidare all sin shefa för dess uppehälle från Ein sof. När graden emellertid häller till sin lägre enbart för att den är dess ursprungliga orsak, kallas det skänkande ”i förbipasserande”.

Men om den ger till den lägre hitnotzetzut med masach i henne från ovan ner, anses det som skänkande ”i hitlabshut”.

(Del 3, kap. 4, punkt 1)

26. Vad är en trång väg

Begränsat skänkande betraktas som skänkande som färdas längs en trång ”väg”.

(Del 3, kap. 1, punkt 4)

27. Vad är en bred väg

Skänkande i överflöd.

(Del 3, kap. 1, punkt 4)

28. Vad är separation

När eser sfirot färdas genom masach och ner genom hitnotzetzut, blir de förslavade till gränserna i masach. I det tillståndet kan de inte suga någonting från Elyon, förutom enligt gränserna i masach. Av den anledningen anses det som att masach separerar dem från Elyon, för den låter dem inte suga allt de vill därifrån.

(Del 3, kap. 12, punkt 4)

29. Vad är hevel

Or chozer kallas hevel.

(Del 3, kap. 11, punkt 4)

30. Vad är avgående hevel

Or chozer som stiger ner från masach neråt.

31. Vad är en full HaVaYaH

Som skrivet av Rav, är shoresh till Orot och deras essens de fyra enkla otiot i HaVaYaH, utan någon fyllnad. Deras fyllnad är däremot expansionen av HaVaYaH och utgången av deras Orot utanför.

Det finns fem partzufim: Keter, AB, SAG, MA, BON. Partzuf Keter är den främste bland dem och deras shoresh. De eser sfirot i den är implicerade i de fyra enkla otiot HaVaYaH, som kallas inre HaVaYaH.

En bokstav träder fram ur varje partzuf och klär den. Partzuf Chochma nimshach från yod i HaVaYaH de partzuf Keter. Dess fyra otiot är fyllda av yodin (pl. av yod) på följande vis: yod, hey, vav, hey ( י, ה, ו, ה ), i gimatria AB.

Partzuf Bina sträcker ut sig från det första hey, vars fyra otiot HaVaYaH fylls med yodin och alef på följande vis: yod, hey, vav, hey ( י, ה, ו, ה) etc. Därmed impliceras partzufim av Keter med enkel HaVaYaH medan de fyra andra partzufim som klär den impliceras med full HaVaYaH (se Histaklut Pnimit).

(Del 3, kap. 15, punkt 3)

32. Vad är enkel HaVaYaH

Se punkten full HaVaYaH.

(Del 3, kap. 15, punkt 3)

33. Vad är ett heichal (Palace)

Se punkt 2.

(Del 3, kap. 8, punkt 6)

34. Vad är övre heichal

Det finns sju heichalot (palats); det högsta av dem kallas det övre heichal.

35. Vad är hakaa

Se Or pnimi, kap. 1, punkt 70, och kap. 2, punkt 3.

(Del 3, kap. 1, punkt 3)

36. Vad är histaklut

Hitpashtut Or Ein sof för zivug de hakaa i masach i kli de Malchut för att höja Or chozer kallas histaklut. Det är så för att Or som sträcker ut sig från Ein sof alltid betraktas som Or Chochma, som kallas Or eynaim, syn, eller histaklut.

(Del 3, kap. 12, punkt 1)

37. Vad är histaklut bet

Hitpashtut Or Ein sof för zivug de hakaa i Malchut de guf, vilket betyder att när den parar sig i henne under hizdakchut av masach från en grad till en annan för att generera eser sfirot den ena över den andra, kallas det histaklut bet.

(Del 3, kap. 12, punkt 5 och Or pnimi, punkt 8)

38. Vad är histalkut

Varhelst det finns hizdakchut av aviut av en grad, finns det också en likvärdig histalkut av dess Or och shefa. Så är det på grund av att måttet av viljan att ta emot i graden är dess aviut. Det är därför uppenbart att när viljan att ta emot försvinner gör all shefa i henne också det, då det inte finns något tvång i andligheten.

(Del 3, kap. 12 och Or pnimi, punkt 8)

39. Vad är harchaka

Or Chassadim och fjärmar sig från att ta emot Or Chochma. Dessutom finns det efter tzimtzum harchaka även i bechina dalet eftersom dess tzimtzum och masach helt rör Or Chochma.

(Del 3, kap. 1, punkt 4)

40. Vad är hitlabshut

Varje Or bör kläda ett kli, och det finns inget Or utan ett kli (se ”I förbipasserande”).

(Del 3, kap. 12, punkt 3)

41. Vad är hitnotzetzut

He’arah av Or chozer kallas alltid hitnotzetzut eller nitzotzin.

(Del 3, kap. 2, punkt 2)

42. Vad är hitabut

Det är erhållandet av ett stort mått av vilja att ta emot.

(Del 3, kap. 1, punkt 1)

43. Vad är hitpashtut

Or Elyon som expanderar till ne’etzal. Vi bör emellertid förstå att det är en hamshacha från ratzons perspektiv i denna ne’etzal, som drar denna hitpashtut av Or Elyon till sig enligt dess mått av vilja. Graden fullfärdigas först med hitpashtut av de två bechinot av hitpashtut av Or Ein sof (se hitpashtut bet).

(Del 3, kap. 1, punkt 1)

44. Vad är hitpashtut bet

Hitpashtut av Or Elyon fullbordar inte sitt iklädande av kelim på en gång. Detta på grund av att det i varje guf, det vill säga i eser sfirot som kommer från masach neråt, äger rum hizdakchut av aviut.

Då återvänder alla Orot av de eser sfirot de guf till sin shoresh och det sker en ny zivug i Malchut de rosh, som kallas hitpashtut bet. Denna hitpashtut fyller kelim de guf ännu en gång och fullbordar hitlabshut av Atzmut i Elyons kelim. Då genererar hon även en ny partzuf utanför sig själv.

(Del 3, kap. 12 och Or pnimi, punkt 8)

45. Vad är en svans för lejonen

En övre grads sium kallas ”en svans för lejonen”. ”Svans” antyder sof och sium; när punkten av sium stiger ner till den lägre graden blir den en bechina shoresh, där hon kallas ”rävarnas huvud”. Detta på grund av att eser sfirot i den lägre graden i jämförelse eser sfirot i den övre graden är som ”rävar” i jämförelse med ”lejon”.

(Del 3, kap. 7, punkt 5)

46. Vad är Zeir Anpin

Se Arich Anpin.

(Del 3, kap. 4, punkt 5)

47. Vad är chotem

Sfira Zeir Anpin de rosh kallas chotem.

(Del 3, kap. 11, punkt 4)

48. Vad är chomer (Substans)

Viljan att ta emot i ne’etzal betraktas som dess generella ”substans”. Dess fyra bechinot betraktas som ratzons fyra former, som kallas HB TM (se punkt 84).

(Del 3, kap. 6, punkt 3)

49. Vad är chotam (sigill)

Or chozer som stiger upp från masach i Malchut och klär eser sfirot de rosh kallas chotam. De Orot som tindrar neråt från masach betraktas som avtrycken av denna chotam.

(Del 3, kap. 8, punkt 9)

50. Vad är chalon

Det är bechina gimel de rosh, klädd i Or chozer.

(Del 3, kap. 1, punkt 4)

51. Vad är hakika

Hakika och blita är två parallella urskiljningar i shefa. Blita betyder att shefa är uppenbart ymnig i sfirot. Dess motsats är hakika, som implicerar en uppenbart stor önskan i sfirot.

Därmed innebär chotam att olamot är inpräglade i varandra (se punkt 49) av en chotam vars otiot sticker ut och en chotam, vars otiot är inbäddade och ingrodda.

Chotam i Atzilut sticker ut och Bria präglas av den, det vill säga att det är en försjunken chotam. Yetzira är inbäddad av en försjunken chotam i Bria och blir därmed en utstickande chotam. Assiya är inbäddad av den utstickande chotam i Yetzira och blir försjunken.

Alltså betraktas eser sfirot i Atzilut och eser sfirot i Yetzira som utstickande, och deras motsats, eser sfirot i Bria och eser sfirot i Assiya betraktas som ingrodda och försjunkna.

(Del 3, kap. 7, punkt 1)

52. Vad är yesodot (grundläggade element)

De fyra bechinot i kli Malchuts aviut kallas ibland fyra yesodot.

(Del 3, kap. 10, punkt 1)

53. Vad är Yetzira

Nivån hos eser sfirot som kommer genom zivug de hakaa i masach de bechina alef kallas Yetzira.

(Del 3, kap. 3, punkt 3)

54. Vad är kursaya (stol)

Olam Bria kallas kisse, och det översätts som kursaya.

(Del 3, kap. 4, punkt 4)

55. Vad är potential

Det finns ”potential” och det finns ”aktuelitet”. Till exempel anses kärnan i en frukt innehålla den ”potentiella” frukten, inte den ”aktuella”. Genom sådden och växandet framstår frukten från det ”potentiella” till det ”aktuella”.

På liknande vis urskiljer vi masach före Or Ein sof expanderar till den för zivug de hakaa. Den består av eser ”potentiella” sfirot, och när den stöter på Or Elyon, betraktas det som att eser sfirot de rosh blir uppenbara ”faktiskt” som rötter till kelim.

(Del 3, kap. 6, punkt 4)

56. Vad är fullständiga kelim

De eser sfirot som glittrar och expanderar från masach neråt anses ha fullständiga kelim; de kallas eser sfirot de guf.

(Del 3, kap. 8, punkt 7)

57. Vad är en kisse (stol)

Olam Bria kallas olam kisse, från ordet kisui (täcka) och förtäckhet. Detta på grund av att Or Chochma döljs där (se här kap. 3, punkt 2).

Det implicerar även att Orot de GAR som rinner där från Atzilut enbart betraktas som Bina och enbart skiner där i ett "sittande" tillstånd. Det är som någon som sitter på en stol, och därmed förminskar sin "höjd".” He’arat Chochma kallas ”stå” eftersom nivån är komplett vid stående.

(Del 3, kap. 4, punkt 4)

58. Vad är Keter

Det är den första Sfiran av eser sfirot, men det finns många bechinot av Keter.

(Del 3, kap. 6, punkt 7)

59. Vad är levush

Det är ZA som separerats från Or pnimi och blivit Or makif. Varje lägre partzuf kallas även levush i förhållande till dess övre partzuf.

(Del 3, kap. 6, punkt 3)

60. Vad är moach (hjärna)

Det är sfira Keter i eser sfirot på samma nivå.

(Del 3, kap. 5, punkt 3)

61. Vad är från henne och inom henne

Hitpashtut och utvidgandet av Malchut de rosh från henne själv och neråt kallas ”Från henne och inom henne”. Det indikerar att alla dessa eser sfirot är bechinot Malchut i henne, från Keter Malchut till Malchut i Malchut.

(Del 3, kap. 4, punkt 6)

62. Vad är fullständig malbush (beklädnad)

Masach mellan Atzilut och Bria som passerar eser sfirot från Atzilut till Bria blir en ”fullständig malbush” som begränsar dessa eser sfirot.

(Del 3, kap. 4, punkt 5)

63. Vad är en masach

Det är en kraft av tzimtzum och din som upprests i Malchut, avfärdande Or Elyon från att klä sig i henne.

(Del 3, kap. 1, punkt 3)

64. Vad är en blockerad masach

När masach mellan Atzilut och Bria som passerar eser sfirot från Atzilut till Bria blockerar Or Chochma, blir den en ”blockerad masach.”

(Del 3, kap. 4, punkt 5)

65. Vad är mörkrets plats

Sfira Malchut i eser sfirot på samma nivå kallas Or. Hon avslutar partzufens he’arah eftersom Or själv, det vill säga Malchut, inom sig inte tar emot några av de Orot i den partzufen på grund av kraften av tzimtzum i henne. Därför avslutar hon partzufs he’arah och från henne och utåt blir det ”mörkrets plats”.

(Del 3, kap. 7, punkt 2)

66. Vad är häckande

Intermittent he’arah kallas ”häckande”. Det är som fåglar som intermittent ligger i sitt näste när de vill ha när ungar, och därefter flyga iväg.

(Del 3, kap. 4, punkt 4)

67. Vad är skapelsens nitzotz

I varje grad betraktas den övre som Maatzil och den lägre som ne’etzal. I olam Bria kallas den övre ”Skapare” och den lägre ”skapelse”.

Den övre Malchut de Malchut som stiger ner och blir rosh till den lägre består av två bechinot av Or Malchut (se punkt 222): i sig betraktas hon som Maatzil, eller Skapare, och i relation till den lägre nivån betraktas hon som en ne’etzal eller skapelse.

Hennes egen existens kallas ”Skaparens nitzotz”, och hennes lägre bechina kallas ”skapelsens nitzotz”. Vi vet redan att Or Malchut, det vill säga Or chozer, alltid kallas nitzotzin.

(Del 3, kap. 5, punkt 5)

68. Vad är en liten nitzotz

Den mindre delen av Or Malchut, det vill säga Or chozer, som förblir i henne för hennes uppehälle, kallas ”en liten nitzotz”. I Orot kallas den reshimo.

(Del 3, kap. 5, punkt 5)

69. Vad är nefesh

Or malchut kallas Or nefesh.

(Del 3, kap. 5, punkt 6)

70. Vad är ett trångt nekev

Masach som kvarhåller Or Elyon från att klä sig betraktas som en uppdelning som blockerar Or. När masach öppnas genom zivug de hakaa och Or Elyon passerar genom den och expanderar neråt, betraktas det som att göra ett hål, ett nekev i den blockerade uppdelningen som Or kan färdas igenom. En bred hitpashtut betraktas som ett chalon, och en liten hitpashtut betraktas som ett trångt nekev.

(Del 3, kap. 1, punkt 4)

71. Vad är en nekuda (punkt)

När Malchut med masach inom sig inte kopulerar och höjer Or chozer, kallas hon en nekuda. Med andra ord är hon som en svart nekuda utan något vitt. På liknande vis kallas hon, när hon inte har något Or på grund av den tzimtzum som rider på henne, också nekuda, efter den tzimtzum som skedde i mittpunkten.

(Del 3, kap. 7, punkt 2)

72. Vad är en neshama

Det är Or Bina. När eser sfirot delas upp i shoresh, neshama, guf, levush, heichal, Or Chochma kallas neshama och Bina – guf. Från detta perspektiv har en partzuf enbart tre Orot NRN, eftersom chaya och yechida har blivit omgivande Ljus.

(Del 3, kap. 9, punkt 10)

73. Vad är samuch

Likhet i tzura till en annan kallas att vara samuch.

(Del 3, kap. 12, punkt 6)

74. Vad är en sfira

Eser sfirot de Or yashar klädda i eser sfirot de Or chozer, frambringade av ett zivug de hakaa för första gången, kallas en sfira. Den benämns efter den högsta sfiran på den nivån, även om den innehåller eser sfirot på längden och eser sfirot på djupet.

(Del 3, Histaklut Pnimit, kap. 4, punkt 3)

75. Vad är en olam

Namnet olam börjar i första hand från partzuf BON de AK, som kallas olam ha nekudim. Den kallas med detta namn på grund av att ZA och Malchut av de inre kelim av bechina dalet försvann och blev kelim för Or makif, kallade levush och heichal.

Olam betyder He’elem (döljande), även om namnet ibland används för att hänvisa till sfirot och partzufim som föregick olam ha nekudim, men detta är enbart ett lånat namn.

(Del 3, kap. 8, punkt 1)

76. Vad är eynaim (ögon)

De är roshs kli de Chochma.

(Del 3, kap. 11, punkt 6)

77. Vad är Atzmut Or

Eser sfirot de rosh betraktas som kärnan och Atzmut av Or. Från peh de rosh och neråt betraktas de som Or av tolada av Orot de eser sfirot de rosh. Detta gäller emellertid från olam Bria och neråt.

(Del 3, kap. 8, punkt 9)

78. Vad är Assiya

Eser sfirot av graden Malchut som tar emot från ZA kallas olam Assiya.

(Del 3, kap. 5, punkt 1)

79. Vad är atik

Malchut de Malchut de Elyon blir atik i tachton, det vill säga från hennes egen existens perspektiv. Hon blir även Arich Anpin från Skaparens nitzotz perspektiv inom henne och från skapelsens nitzotz perspektiv inom henne (se punkt 67). Tillsammans bildar de den lägre partzuf.

(Del 3, kap. 6, punkt 7)

80. Vad är peh

Malchut de rosh kallas peh.

(Del 3, kap. 11, punkt 5)

81. Vad är aktuell

Det finns ”potentiell” och det finns ”aktuell” (se punkt 55).

(Del 3, kap. 6, punkt 4)

82. Vad är separation

Shinui tzura skapar separation och harchaka i andliga objekt. Närhet av tzura genererar dvekut i dem.

(Del 3, kap. 10, punkt 1)

83. Vad är en partzuf

Eser sfirot, den ena under den andra, som genereras av Malchuts uppstigande till Maatzil kallas partzufim (se Histaklut Pnimit, kap. 13, punkt 1).

(Del 3, kap. 8, punkt 6)

84. Vad är en tzura

De fyra bechinot av aviut i Malchut, kallade HB TM, kallas fyra tzurot.

(Del 3, kap. 6, punkt 3)

85. Vad är mycket trång

Mycket litet skänkande kallas ”mycket trång”.

(Del 3, kap. 1, punkt 4)

86. Vad är kodesh kodashim

Den övre heichal i de sju heichalot de Bria innehåller KHBD de Bria, och den innersta av dem kallas kodesh kodashim.

(Del 3, kap. 7, punkt 7)

87. Vad är häckande

Se punkt 66.

88. Vad är klipot

Se punkt 82 ovan. Shinui tzura separerar och fjärmar andliga objekt. Kom ihåg att denna chofchiut tzura från den ena änden till den andra separerar och driver dem till motsatta ändar tills det inte finns något fästande dem emellan.

Ni känner redan till att det i Or Elyon enbart finns en vilja att ge, och inte att ta emot någonting alls. Klipot har fullständigt motsatt tzura, det vill säga att de enbart vill ta emot och svälja allt; de har ingen vilja att ge alls. Därför separeras de från Livets Liv och kallas därför ”döda” och det gör även allt som håller fast vid dem.

(Del 3, kap. 10, punkt 2)

89. Vad är reiah (syn)

Or eynaim, det vill säga Or Chochma av rosh kallas reiah (syn).

(Del 3, kap. 11, punkt 6)

90. Vad är ett rosh

Det är eser sfirot de Or yashar iklädda Or chozer som stiger upp från masach, det vill säga en början och en shoresh. De betraktas inte som fullständiga kelim ännu, redo att kläda allt Or, utan betraktas enbart som rötter.

(Del 3, kap. 12, punkt 4)

91. Vad är huvud för rävarna

Se punkt 45.

(Del 3, kap. 7, punkt 5)

92. Vad är revieet dam (en kvart blod)

Nefesh de nefesh kallas revieet (kvart), för hon är bechina dalet. Hon kläs som revieet dam av moach, det vill säga Keter av de eser sfirot de guf, vars nivå är jämn. Detta på grund av att dessa eser sfirot kallas Or, bassar, gidin, atzamot, moach.

(Del 3, kap. 5, punkt 6)

93. Vad är ruach

Det är Or ZA.

(Del 3, kap. 9, punkt 10)

94. Vad är en tunn ruach

Det är det nedstigande Or chozer från aviut de bechina bet.

(Del 3, kap. 11, punkt 4)

95. Vad är en kvadrat

Zivugim utförs på Malchut när hon gradvis renas (se punkt 7) från bechina dalet till bechina gimel, från bechina gimel till bechina bet, från bechina bet till bechina alef och från bechina alef till bechina shoresh. Dessa zivugim kallas ”kvadrat” efter de fyra typer av rening som utförs där.

(Del 3, kap. 15, punkt 5)

96. Vad är en lukt

ZA de rosh kallas chotem. Or inuti det kallas ”lukt”, eftersom eser sfirot de rosh kallas galgalta, eynaim, awzen, chotem, peh.

(Del 3, kap. 11, punkt 2)

97. Vad är uppdelning

Återkallandet av gränsen i masach kallas ”brytande och uppdelning” (se punkt 17).

(Del 3, kap. 7, punkt 1)

98. Vad är en shoresh

Alla bechinot i Keter anses vara ”rötter” till sfirot.

(Del 3, kap. 9, punkt 1)

99. Vad är hörsel

Det är Or Bina de rosh. Hennes kli kallas awzen.

(Del 3, kap. 11, punkt 2)

100. Vad är rötter till kelim

De är de eser sfirot de rosh, som kallas Keter.

(Del 3, kap. 6, punkt 4)

101. Vad är tohu

Keter består av två bechinot, kallade ”nitzotz av Skaparen” och ”nitzotz av skapelsen”. Bechinat ”nitzotz av Skaparen” i den kallas atik, och tohu, döpt efter den fullständiga frånvaron av insikt i den. ”Nitzotz av skapelsen” i den kallas bohu, vilekt pekar på dess shoresh och början av insikten som finns där.

(Del 3, kap. 6, punkt 4)

Del IV

Tabell med tekniska termers betydelse

1. Vad är nedstigande Or chozer

Under masachs hizdakchut från bechina till bechina, till exempel från bechina dalet till bechina gimel, när det är zivug de hakaa i bechina gimel, stiger he’arat zivug ner från bechina gimel in i (den på Or tomma) bechina dalet. Detta he’arah kallas ”nedstigande Or chozer”.

(Del 4, kap. 4, punkt 32)

2. Vad är Or makif

Allt Or som avfärdats från tabur ner för varje partzuf, på grund av zivug de hakaa i masach på Malchut av rosh de partzuf, kallas Or makif.

(Del 3, kap. 15, punkt 6)

3. Vad är Or som kommer på vägen tillbaka

De fyra nivåerna Chochma, Bina, ZA och Malchut som framträder genom zivug under hizdakchut, kallas ”Or som kommer på vägen tillbaka”. Detta på grund av att Orot då gradvis ger sig av och Zivugim utförs enbart på grund av att Or Elyon inte upphör att skina ens en minut.

Därmed återfinns den kopulerande med masach på den grad den når på dess hizdakchuts väg. Därför anses inte dessa vara Orot rachamim, kallade Or yashar, utan som bechinat din, kallat Or chozer.

4. Vad är Or Malchut

Kraften hos masach och Or chozer i den, som finns i kli Malchut, kallas Or Malchut. Zach Or av reshimo de Malchut kallas även Or Malchut.

(Del 4, kap. 4, punkt 32)

5. Vad är av och grovt Or

Efter avfärden av eser sfirot de Or yashar från eser sfirot de Or chozer som klädde dem, förblev Or chozer nedan, som ”av och grovt Or”, då de är tomma på Or. Deras aviut framträder då och de blir urskiljbara som ett kli. Före Or yashar avlägsnar sig därifrån, är det emellertid som om de sammanblandas.

(Del 4, kap. 6, punkt 2)

6. Vad är Or Akudim

Hitpashtut alef från Malchut de rosh de AK från ovan och neråt till Malchut de guf de AK kallas Akudim. Detta på grund av att alla eser sfirot är bundna där i ett enda kli (av Malchut), då de andra nio sfirot inte hade några kelim ännu. Det betraktas som Or yashar och rachamim, som kallas ”det första Or”.

(Del 4, kap. 3, punkt 9)

7. Vad är Or reshima

Efter deras avfärd, lämnade Orot de Akudim reshimot efter sig, på de platser de befann sig, vilka är Or yashar, likaså är deras kollektiva Or.

(Del 4, kap. 3, punkt 2)

8. Vad är otiot

Se punkten ”fallande nitzotzot”.

(Del 4, kap. 3, punkt 11)

9. Vad är achoraim

Den del av kli som inte är avsedd för mottagande eller givande kallas achoraim. Se punkten ”Genom achoraim”.

(Del 4, kap. 3, punkt 6)

10. Keters achoraim

När masach de bechina dalet renades, och nivån Keter avlägsnade sig därifrån, lämnade den bechina dalet i mörker, utan Or. Den kraften av din kallas achoraim, och den förblir inristad där i kli de bechina dalet till den tar emot sin korrigering. Detta gäller alla nivåer.

(Del 4, kap. 3, punkt 6)

11. Vad är aspaklaria de lo nahara

Malchut kallas aspaklaria de lo nahara av två anledningar:

Eftersom Or Malchut inte lämnade en reshima efter sin avfärd, vilket de andra Orot gjorde.
Eftersom Orot byttes i hitpashtut bet. Or Chochma kom i kli de Keter, Or Bina i kli de Chochma etc. Slutligen kom Or Malchut i kli de ZA, och kli Malchut kvarblev utan Or.

(Del 4, kap. 4, punkt 30)

12. Vad är återkallande

Efter att Or avlägsnar sig från kli, och före det tar emot sin korrigering, för att vara redo att återigen klä Or, betraktas det tillståndet som ”återkallande” av kli, likt ett kli som inte längre används.

(Del 4, kap. 4, punkt 7)

13. Vad är guf

Hitlabshut av Orot i kelim bör först ske ”potentiellt” och därefter ”aktuellt”. Bechinat hitlabshut eser sfirot i potential kallas rosh, och aktuell bechinat hitlabshut eser sfirot kallas guf.

(Del 4, kap. 1, Or pnimi punkt 30)

14. Vad är klis orsak

Hitpashtut Or och dess efterföljande histalkut orsakar klis tillkomst.

(Del 4, kap. 1, punkt 9)

15. Vad är en vägg

Or begränsas och mäts enbart med graden av aviut i masach. Ju större aviut, desto större nivå Or. Därmed anses aviut som kli och mottagaren för Or.

På grund av det, anses aviut vara klis vägg, då hela kli blott är dess väggar. De fyra bechinot i aviut är som fyra lager av tjocklek i väggen, som klär i varandra.

De betraktas som pnimiut och chitzoniut. Den större aviut i klis vägg, som utökar och mäter shefa, betraktas som klis pnimiut, och de andra, renare bechinot, betraktas som klis chitzoniut.

Om det finns aviut de bechina dalet där, då är det klis pnimiut, bechina gimel är chitzoniut till det, och bechina bet är chitzoniut till bechina gimel, och bechina alef är chitzoniut till bechina bet. Tillsammans kallas de alla ”vägg”.

(Del 4, kap. 5, punkt 3)

16. Vad är genom achoraim

De yttre bechinot i klis vägg (se ”vägg”) kallas även ”klis achoraim”. Detta på grund av att enbart insidan av kli betraktas som upplyst, eftersom Or begränsas och är knutet till den.

Men chitzoniut, som inte tjänar i Ors hamshacha betraktas som icke-upplyst och kallas achoraim. Därmed betraktas de nivåer som framträder över masach under dess hizdakchut som framträdande ”genom achoraim”.

Detta på grund av att de framträder i tre bechinot som är renare än bechina dalet, chitzon till henne. Därmed anser man dem framträda genom achoraims chitzoniut i bechina dalet.

(Del 4, kap. 3, punkt 6)

17. Vad är genom sidorna

Or Chassadim har två sidor: höger och vänster. Myckenhet av Chassadim kallas ”höger”, och fattigdom på Chassadim kallas ”vänster”. De kallas ”sidor” för att indikera att de båda har lika värde. De är som två sidor på samma nivå.

Då det finns viktiga korrektioner i mångfalden av Chassadim, finns det likaså viktiga korrektioner i bristen på Chassadim. Platsen där shefa manifesterar i sammanslutningen av de två sidorna kallas ”genom sidorna”.

(Del 4, kap. 5, punkt 1)

18. Vad är fem Chassadim

De fem bechinot KHB, ZA och Malchut betraktas ibland som ”fem Chassadim”. Det innebär att det på en plats där det inte finns något Or Chochma i GAR KHB, utan endast Or Chassadim, blir så att bechinot då kallas fem Chassadim: HGT, Netzach och Hod.

(Del 4, kap. 6, punkt 8)

19. Vad är fem ktzavot

De ovan nämnda fem Chassadim (punkt 18), kallade HGT NH, är i själva verket de fem bechinot KHB, ZA och Malchut. Men på grund av att de första tre bechinot inte har Or Chochma, utan endast Or Chassadim, kallas de HGT NH. Det betecknar de tre bechinot KHB de ZA som blott i Or Chassadim, dess egen bechina kallas Netzach, och hitkalelut Malchut i ZA kallas Hod.

Därmed kallas de ”fem ktzavot” för att visa på att varje topp indikerar en unik bechina i de fem bechinot KHB ZON de Or yashar, som innesluts i ZA. Emellertid är yesod ZA inte en unik topp, för det finns inte mer än fem bechinot de Or yashar. Istället är yesod ZA bechinat hitkalelut av alla fem ktzavot tillsammans.

Alltså finns dessa fem bechinot i ZA två gånger: den första är i enskildhet, där varje bechina är separerad i och för sig, och anses som en unik topp. Dessa kallas HGT NH. Den andra är i allmänhet, där de är sammanblandade i varandra, och kallas yesod ZA.

(Del 4, kap. 6, punkt 8)

20. Vad är begränsning av Or

Alla åtgärder och antal och multiplikationen av former i Or kommer från aviut i masach och från dess Hizdakchut. I det tillståndet genererar den nivåer av olika former, därmed namnet ”begränsning av Or”.

(Del 4, kap. 1, punkt 5)

21. Vad är potentiell begränsning

Den kvarhållande kraften i masach av Malchut de rosh, som kvarhåller Or Elyon från att spridas i Malchut, dess kvarhållande är enbart ”potentiellt”, inte ”aktuellt”. Till och med hitlabshut av de första nio sfirot är enbart ”potentiell” hitlabshut. Både hitlabshut och avfärdandet av Or manifesterar enbart i guf.

(Del 4, kap. 12, punkt 3)

22. Vad är aktuell begränsning

Begränsandet av masach i Malchut de rosh är enbart ”potentiellt”. Det framträder inte manifesterat förutom i masach i Malchut de guf, som kallas tabur (se punkt 26).

(Del 3, kap. 12, punkt 3)

23. Vad är histaklut alef

Se del 3, Tabell med frågor, punkt 36.

24. Vad är histaklut bet

Se del 3, Tabell med frågor, punkt 37.

25. Vad är potentiell hitlabshut

Se ”potentiell begränsning”.

26. Vad är aktuell hitlabshut

Allt som görs i zivug de hakaa av Or Elyon i masach av Malchut de rosh, det vill säga avfärdandet av Or från Malchut och ner, och iklädandet av Or till de nio sfirot från Malchut och upp, visar sig i själva verket inte där. Det visar sig enbart i masach av Malchut de guf, som kallas tabur. Or avfärdas från tabur och ner, och ikläder de nio sfirot från tabur och upp.

(Del 4, kap. 1, Or pnimi punkt 30)

27. Vad är längtan till dess ursprung

När Or längtar efter hishtavut tzura, efter att vara lika Zach som Maatzil, och därmed vill avlägsna sig från hitlabshut i kelim, kallas denna histalkut ”längtan till dess ursprung”. Detta utökar sig genom hakaa av Or pnimi och Or makif på varandra.

Man måste förstå att det inte syftar på Atzmut av Or Elyon, utan på eser sfirot de Or yashar, som redan har en reciprok relation mellan Or och dess levush, därav namnet sfirot. Vi har i sanning inget yttrande och samtal i Atzmut av Or Elyon, för det finns inget uppnående i Or utan en levush eller ett kli.

(Del 4, kap. 3, punkt 10)

28. Vad är återvändo till Maatzil

Histalkut av indirekt Or från hizdakchut av masach kallas ”återvändo till Maatzil”, till Malchut de rosh, Maatzil av de eser sfirot som kallas guf. De förnyas och utökas en andra gång av deras uppstigande där, genom hitpashtut bet. På liknande vis är varje ny hitpashtut som framträder genom återvändandet av Orot till Maatzil, enbart till för att skapa en ny partzuf.

(Del 4, kap. 3, punkt 1)

29. Vad är särskild Chesed

Se ”fem Chassadim” och fem ktzavot där HGT NH de ZA är fem bechinot KHB ZON de Or yashar, som blott är fem Chassadim på grund av bristen på Or Chochma i GAR de ZA.

Emellertid räknas inte yesod de ZA till de fem Chassadim eftersom det inte finns mer än fem bechinot. Snarare är yesod bechinat hitkalelut av de fem bechinot tillsammans och deras blandning i varandra. Det är inte en särskild topp som skulle kunna anses vara en särskild Chesed bland de fem Chassadim.

(Del 4, kap. 6, punkt 8)

30. Vad är väggens halva tjocklek

Se ”vägg”. Chitzoniut och pnimiut i klis vägg betraktas som två halvor i klis väggar, det vill säga hälften mer av ”tjocklek hos väggen”. Det kallas klis pnimiut och tjänar med Or pnimi. Hälften av aviut i väggen, som inte är lika av, kallas klis chitzoniut, och tjänar för Or makif.

(Del 4, kap. 5, punkt 3)

31. Vad är tabur

Malchut de guf, där begränsningen och det faktiska avfärdandet av Or börjar kallas tabur.

(Del 4, kap. 1, punkt 8)

32. Vad är Taamim

Hitpashtut Or ovanifrån och ner, det vill säga från peh de AK till tabur, kallas Taamim, efter versen, ”även som gommen smakar sin mat”.

(Del 4, kap. 3, punkt 11)

33. Vad är höger och vänster

Se punkt 17 ”genom sidorna”.

34. Vad är potentiella eser sfirot

Sfirot manifesterar inte i eser sfirot de rosh, utan enbart som eser sfirot i potential, det vill säga shoresh. Det är som ett frö som är shoresh till trädet, medan trädet inte manifesterar i det, se del 2, Tabell med frågor, punkt 55.

(Del 4, kap. 1, punkt 5)

35. Vad är ett kli för Or makif

Hälften av tjockleken i klis yttervägg tjänar Or makif, se punkt 30 ”Hälften av väggens tjocklek”.

(Del 4, kap. 5, punkt 3)

36. Vad är kli Malchut

Bechina dalet de Or yashar, som är bechinat aviut över vilken tzimtzum ägde rum så att hon inte skulle ta emot i hennes stora mått, kallas kli Malchut.

(Del 3, kap. 1, punkt 2)

37. Vad är de generella fem ktzavot

Yesod de ZA har alla fem kollektiva ktzavot HGT NH av ZA, se punkt 19 ”Fem ktzavot”.

(Del 4, kap. 6, punkt 8)

38. Vad är att upprätthålla kli

Minutiöst he’arah som inte är tillräckligt för befrielse utan enbart för att behålla klis tzura intakt, detta he’arah kallas ”upprätthållande av kli”.

(Del 4, kap. 2, punkt 8)

39. Vad är övre loven

Före Or klär kelim, kallas det ”övre loven”. Det innebär att det inte finns några nyanser i det, för alla nyanser kommer enbart från kelim.

(Del 4, kap. 1, punkt 3)

40. Vad är Maatzil

Malchut av rosh betraktas som Maatzil med avseende på de eser sfirot som kallas guf. Alltså, varje övre grad betraktas som Maatzil av dess lägre grad.

(Del 4, kap. 3, punkt 4)

41. Vad är begränsad

När Or fångas och beror på måttet av aviut i kli och inte kan expandera där mer eller mindre än måttet av aviut i det, betraktas det som varande ”begränsat” inuti kli, se punkt 20 ”begränsning av Or”.

(Del 4, kap. 5, punkt 3)

42. Vad är slå och prygla varandra

När Orot av motsatt natur från varandra kommer till att klä en enda bärare, så som Or makif och Or pnimi, utökas Or pnimi med måttet av aviut i masach, på så vis avfärdas och kvarhålls Or makif från att ikläda partzuf.

Eftersom båda kommer för att ikläda partzuf, slår och pryglar de på varandra tills Or makif övermannar och renar den kvarhållande aviut i masach. Då avlägsnar sig Or pnimi därifrån och Or makif erhåller yttre kelim i partzuf, som skiner inom dem.

(Del 4, kap. 1, punkt 3)

43. Vad är mixad

När Orot fäster vid varandra med syftet att göra deras tzura lika varandra, kallas det ”sammankoppla Orot”. Om det emellertid finns shinui tzura mellan dem, men de kopplar samman på grund av någon förbindelse dem emellan, som gör dem lika, kallas det “mixade” samman.

Detta på grund av att shinui tzura mellan dem inte låter dem hålla fast vid varandra för att faktiskt bli en, utan med nödvändighet förblir en skillnad mellan dem. Men likheten i nivå som de erhållit blandar dem samman i varandra tills de blir oskiljaktiga.

Så är Or yashar iklädd Or chozer: eftersom Or yashar inte alls kan skina, utan enbart till graden av Or chozer, anses de vara sammanblandade. Detta på grund av att aviut i Or chozer har samma merit och vikt som renheten i Or yashar. Därmed blandas aviut och zakut i varandra så att shinui tzura mellan dem inte går att urskilja.

(Del 4, kap. 6, punkt 2)

44. Vad är mottagare

Eser sfirot de guf kallas alltid “mottagare”, för Or når dem ovanifrån och ner.

(Del 4, kap. 3, punkt 3)

45. Vad är Ors ursprung

Malchut de rosh betraktas som “Orots ursprung” eftersom hon höjer Or chozer, kläder de eser sfirot och för dem in i partzuf.

(Del 4, kap. 6, punkt 15)

46. Vad är nitzotzot

He’arot (pl. för he’arah) som tenderar att slockna och är på väg att återuppväckas och tänds ännu en gång och skiner som i begynnelsen, kallas nitzotzin. Detta på grund av att de liknar de nitzotzin som är kvar efter en eld, eller sådana som uppstår under hammaren i en hantverkares händer. Även om de verkar vara släckta, kan de ändå tändas till en stor och mäktig flamma. Sådana he’arot sker enbart i Or chozer.

(Del 4, kap. 3, punkt 10)

47. Vad är fallande nitzotzot

Under hizdakchut av masach stiger he’arat zivug ner från den övre bechina till den lägre bechina, som är tom på sitt Or. Så var det när när masach renades från bechina gimel till bechina bet och bechina gimel tömdes på sitt Or. Då steg he’arat zivug ner från bechina bet in i den tomma bechina gimel. Eftersom den reshima som är kvar i bechina gimel är motsatt den nedstigande he’arah slår och pryglar de varandra.

Det nedstigande Or chozer övermannar emellertid reshima, vars zivug har slutat, och Or chozer stiger ner in i kli. Reshima kan inte vara tillsammans med det och avlägsnar sig därifrån. Därmed stiger he’arat zivug ner in i det tomma kli som kallas ”fallande nitzotzot”.

Detta på grund av att även zivug från bechina bet snart upphör och stiger till bechina alef, he’arot släcks ut och reshima stiger ner och återvänder till sitt kli. Nu finns det inget värde i det nedstigande Or chozer över reshima eftersom båda sker efter histalkut av deras zivug.

Då Or reshima är mycket mer värdefullt än det nedstigande Or chozer, övermannar reshima dem nu och återkallar he’arah av de fallande nitzotzin in i sitt kli, för att kunna kläda där. Detta kallas hakaa och betisha (femininum för bitush), för en gång övermannar det nedstigande Or chozer, och en annan gång reshima.

(Del 4, kap. 3, punkt 11)

48. Vad är nekudot

De fyra nivåer som kommer ut genom zivug de hakaa under hizdakchut av masach kallas nekudot. De kallas även Or chozer, och de är din.

(Del 4, kap. 3, punkt 11)

49. Vad är runt

Varje partzuf delas i två, från Malchut de guf upp, där alla Orot står, och kallas därmed panim, och en andra del från Malchut de guf ner, där Or yashar avfärdas och inte skiner, samt därmed kallas achor. Det finns emellertid en bechinat he’arah som går från panims sida av partzuf och skiner för achors sida av partzuf.

Detta läge för he’arah kallas “runt”, för delen av partzuf från tabur och ner kan inte ta emot Or i yosher. Det kan tas emot från “runt”, som anses vara en särskild korrigering som kommer att förklaras på sin plats.

(Del 4, kap. 5, punkt 1)

50. Vad är att tolerera

”Att tolerera” innebär en plats där kli passar för att klä Or men inte klär det på grund av eget val. Detta är ett mycket subtilt ärende, som bara sägs om eser sfirot de rosh, där det inte finns någon aktuell halbasha (se potentiell hitlabshut).

Det är otänkbart att kelim de guf är mer värdiga att kläda Orot än kelim de rosh; ändå finns ingen halbasha i rosh, enbart i guf. Detta på grund av att Or chozer de rosh inte tolererar bechinat halbasha eftersom det står nerifrån och upp. Denna ställning betecknar motstånd mot halbasha, för den tolererar inte halbasha.

(Del 4, kap. 1, punkt 5)

51. Vad är slutet på uppstigandet

När masach börjar renas från bechina till bechina, till exempel från bechina dalet till bechina gimel, kan vi där urskilja fortsättningen på hizdakchut, det vill säga före den når punkten aviut i bechina gimel. I det tillståndet är partzuf utan något Or, då zivug i bechina dalet redan upphört, men har ännu inte nått zivug de bechina gimel.

Vi bör särskilja bechinat ”slutet på uppstigandet”, det vill säga efter att hizdakchut av hela aviut de bechina dalet är fullgjord, och har nått aviut de bechina gimel. I det tillståndet kopulerar Or Elyon, som inte slutar skina ens för en minut, i henne och genererar en ny nivå av Chochma. Nu återgår Or till att expandera i partzuf som innan, men på nivån av Chochma, lägre än den tidigare nivån.

(Del 4, kap. 6, punkt 21)

52. Vad är väggens tjocklek

Själva substansen av mottagaren i kli är aviut i det. Därmed anses de fyra bechinot av aviut rotera runt varandra och skapa klis väggar tillsammans. Mer av än den andra är mer pnimi (se punkt 30 ”Halva väggens tjocklek”).

(Del 4, kap. 5, punkt 3)

53. Vad är Orots uppstigande

Se punkt 28 ”Återvända till Maatzil”.

(Del 4, kap. 2, punkt 4)

54. Vad är Keters uppstigande till Maatzil

Det vill säga genom hizdakchut av masach från bechina dalet till bechina gimel.

(Där)

55. Vad är Chochmas uppstigande till Maatzil

Det vill säga genom hizdakchut av masach från bechina gimel till bechina bet.

(Där)

56. Vad är Binas uppstigande till Maatzil

Det vill säga genom hizdakchut av masach från bechina bet till bechina alef.

(Där)

57. Vad är ZAs uppstigande till Maatzil

Det vill säga genom hizdakchut av masach från bechina alef till bechinat Keter.

(Där)

58. Vad är Malchuts uppstigande till Maatzil

Det vill säga genom hizdakchut från bechinat Keter till bechinat Malchut de rosh där det inte finns någonting av bechinat aviut ovanifrån ner. Då likställs hennes tzura med Malchut de Roshs och hon inkorporeras där.

(Där)

59. Vad är peh

Malchut de rosh, där aviut de masach opererar nerifrån upp kallas peh.

(Del 4, kap. 1, punkt 3)

60. Vad är deras panim var vända neråt

När Or hälls för att intaga och bekläda enligt måttet aviut i masach, kallas detta ”deras panim var vända neråt”. Detta på grund av att Orot vänds för att komma och bekläda aviut, som kallas ”neråt”.

(Del 4, kap. 3, punkt 3)

61. Vad är deras panim var vända uppåt

Under hizdakchut av masach, när Zivugim görs på hela tiden renare bechinot, tills zivug helt upphör, kallas detta ”deras panim var vända uppåt”. Det innebär att de avlägsnar sig och vänder sig själva från aviut till zakut. Detta på grund av att ovanifrån och ner betyder från zakut till aviut, och nerifrån upp betyder från aviut till zakut.

(Del 4, kap. 3, punkt 3)

62. Vad är panim och achor

Det hitlabshut och det avfärdande som sker i zivug de hakaa i Malchut de rosh framträder inte där, utan i Malchut de guf, som kallas tabur. Hitlabshut utförs från tabur upp och avfärdandet av Or utförs från tabur ner. Därmed kallas platsen för hitlabshut i guf panim, och platsen från vilken Or avfärdas kallas achor.

(Del 4, kap. 5, punkt 1)

63. Vad är korruption för att korrigera

”Korruption för att korrigera” innebär att den som inte känner till den stora korrigering som äger rum här, betraktar det som korruption. Hade han känt till den operation som utförs av detta, skulle han enbart betrakta den som korrigering, att det aldrig funnits någon korruption här.

Detta är som en dåre som ser en skräddare ta en fin bit tyg och klippa den i stycken och strimlor. Eftersom han inte känner till vad som försigår här, tror han för sig själv att skräddaren korrumperar en så vacker tygbit. Hade han känt till operationen, hade han här säkerligen inte ha misstänkt ens ett spår av korrumpering, utan enbart korrigering från början till slut.

(Del 4, kap. 4, punkt 8)

64. Vad är roshem chotam

Åtskilliga urskiljanden gjordes i Or av hitlabshut av Or i kli, orsakat av korrelationen mellan Or och kli. Om Or avlägsnar sig därifrån, förblir alla former och urskiljanden som fanns där före histalkut, inga undantagna.

Detta kvarblivande kallas ”roshem chotam”. Detta är chotams natur, att om vi lägger på vax, lämnar det hela sin form där, i varje detalj och ot utan att missa någonting.

(Del 4, kap. 2, punkt 2)

65. Vad är reshima

Se punkt 64 ”roshem chotam”. Man bör veta att denna reshima som Orot lämnar av sig själva efter deras avfärd är kärnan och shoresh till födelsen av den andra partzuf ur den. Varje konsekvens föds och framträder av sin orsak. På så vis utökar alla He’arot (pl. för he’arah) i olamot till tachtonim.

För sig själva växlar de från orsaken till konsekvensen som föds ur dem likt nitzotz av neshama som förs över från far till son och förblir fixerad i sonens neshama, för att aldrig röra sig därifrån.

Detta har förklarats i Del 4, kapitel 2, Or pnimi punkt 3. Studera det väl där, och kom ihåg det, för det är nyckeln till att förstå orsaken som förpliktar konsekvensen att hänga ner från sin orsak i varje sekvens av uppkomst av partzufim och olamot från varandra, från rosh till sof.

(Del 4, kap. 2, punkt 2)

66. Vad är Tagin

Se punkt 47 ”Fallande nitzotzot”. Det förklaras där att Or chozer som stiger ner i det tomma kli kommer från He’arat zivug som uppfördes i den övre bechina, och reshima i detta kli är från efter histalkut av zivug. Därmed övermannar Or chozer reshima, stiger ner in i kli, och reshima måste stiga därifrån över kli. Alltså kallas detta he’arah som reshima skiner in i kli medan det är över kli för Tagin.

(Del 4, kap. 3, punkt 11)

Del V

Tabell med tekniska termers betydelse

1. Vad är ett tunnt och bräckligt Or?

Det komat Or som breder ut sig på en masach av aviut de bechina alef kallas ”ett tunnt och bräckligt Or”, då det inte breder ut någonting av bechinat GAR.

(Punkt 29 och Or pnimi där)

2. Vad är ett utvalt Or?

Två bechinot Orot återfinns i varje reshimo: det första är en rest av Or yashar; det andra är en rest av Or chozer i vilket en rest av Or yashar är iklädd. Delen med Or yashar av reshimo kallas ”utvalt Or”, och delen av Or chozer av reshimo kallas det ”underlägsna Or” i den.

(Punkt 50 och Or pnimi där)

3. Vad är ett förnyat Or?

Or breder ut sig genom ett zivug de hakaa, som kommer till partzuf, och kallas ”förnyat Or”. De Orot som finns i partzuf från tiden för hitpashtut alef, varande de reshimot som Orot lämnade där efter deras avfärd, kallas ”Första Orot”.

(Punkt 52)

4. Vad är Första Orot?

Se svar nr. 3.

5. Vad är achor?

En bechina som inte opererar i kli, varken för givande eller mottagande, kallas achor, eller achoraim.

(Punkt 15 och Or pnimi där)

6. Vad är alefin?

Ett mått av koma som framförallt härletts ur aviut de bechina alef kallas HaVaYaH de alefin.

(Punkt 56 och Or pnimi underrubriken ”I yodin”)

7. Vad är Et?

Malchut kallas Et. Det implicerar att den innehåller alfabetet från alef till tav. Detta på grund av att Malchut är shoresh till de 22 otiot, och därför kallas de otiot.

(Punkt 30 och Or pnimi)

8. Vad är två avstånd?

Om det finns två avstånd utan Or mellan ett kli de Chesed och ett kli de Keter, det vill säga när HB är tomma på Or, förhindras He’arat GAR från partzuf.

(Punkt 40)

9. Vad är enbart he’arah?

Ett givande av Orot i sfirot från den ena till den andra är genom hizdakchut av masach. Först kommer alla Orot inneslutna i masach de bechina gimel till kli de Keter.

Efter aviut de bechina gimel renas till bechina bet, vars koma är opassande för Keter, ger den det till Chochma. Efter att bechina bet renas till bechina alef, och denna koma är opassande för Chochma, ger den den även till Bina, etc. på liknande vis.

Det finns en bechina av givande av Orot från sfira till sfira genom ett zivug och fortplantning, och detta kallas he’arah, inte ”givande av Orot”.

(Punkt 35)

10. Vad är habata?

Mottagande eller givande av en sfira från en annan kallas habata, eftersom de tittar på varandra.

(Punkt 15 och Or pnimi, underrubrik ”delar”)

11. Vad är hey hey ?

Den allmänna histalkut de hitpashtut alef kallas ”det första hey” i namnet HaVaYaH, och den allmänna histalkut av hitpashtut bet kallas ”det sista hey de HaVaYaH”.

(Punkt 25 och Or pnimi, par. ”vi förstår”)

12. Vad är heyin?

Måttet av koma av bechinat Malchut kallas HaVaYaH i fyllande av heyin.

(Punkt 56 och Or pnimi Underrubrik ”In yodin”)

13. Vad är en beredskap att ta emot?

När det finns en korrigerad masach i partzuf med ett passande mått aviut för ett zivug och för att breda ut Or Elyon, betraktas partzuf då som havande en ”beredskap att ta emot” Or Elyon.

(Or pnimi, punkt 6, underrubrik ”förberedelse”)

14. Vad är en histaklut genom achor?

När kli de panim annulleras genom dess achoraim, till exempel efter att aviut de bechina dalet har annullerats, och det tar emot he’arah de bechina gimel från dess övre bechina in i dess bechina gimel, anses det titta på Or Elyon genom dess achoraim. Detta på grund av att bechina gimel anses vara achor relativt bechina dalet.

Se panim och achor de masach.

(Or pnimi, punkt 15, underrubrik ”Det ser ut”)

15. Vad är histalkut alef?

Det är histalkut Orot till Maatzil som gjordes i olamot för första gången, vilket är i partzuf Keter de AK.

(Punkt 60)

16. Vad är histalkut bet?

Det är den andra histalkut som gjordes i olamot, som är partzuf Chochma de AK.

(Där)

17. Vad är inversion av panim neråt?

Mer av i klis vägg kallas panim eftersom zivug Elyon görs på det och Or sträcker ut sig genom det, men den del som inte är så av kallas achor, eftersom den inte opererar i kli. Om Or pnimi avlägsnar sig från kli och kli tar emot Or från en låg koma, och denna koma är passande för graden av aviut i detta kli, kommer detta Or att tas emot i den del som inte är så av, passande för denna koma.

Det visar sig att det nu vänt sitt panim neråt, av-delen i kli har annullerats och dess achoraim är uppåt, då achor-delen av kli nu har blvit mottagare av Or.

Om, till exempel, kli är av bechina dalet, Or pnimi de bechina dalet har avlägsnat sig, och kli tar emot Or från dess angränsande bechina gimel tar kli enbart emot i den del som inte är så av, och som kallas achor av kli, det vill säga i aviut de bechina gimel som finns där.

Vi finner att achor har blivit panim av kli, och att det tidigare måttet av panim i det har annulerats. Det är nu helt verkningslöst i kli; och detta betraktas som att vända dess panim neråt.

(Or pnimi, punkt 15, underrubrik ”vid den tiden”)

18. Vad är hitkalelut?

Ibland kan två Orot från två bechinot inkorporeras och förenas med varandra och ta emot he’arah från varandra som en bechina. Det kan beskrivas på tre sätt:

Antingen saknar de båda kelim, det vill säga ZON som stiger till rosh och inkorporeras där i båda Zivugim;
Eller så är de båda i två kelim, det vill säga i hitpashtut bet när ZON inkorporeras där i He’arat Keter och Chochma när de är i två kelim de bechinat Keter;
eller i den andra bechina av hitpashtut, som kallas partzuf Bina de AK, där ZON de Keter bara har ett kli och tar emot he’arah från varandra.

(Punkt 25 och Or pnimi, par. ”Emellertid”)

19. Vad är hitpashtut alef?

Hitpashtut pekar på ett nedstigande av Or ovanifrån och ner till hitlabshut i kelim. Varje hitpashtut kallas guf, och hitpashtut alef hänför till guf de partzuf Keter de AK, som är den första guf i olamot.

20. Vad är hitpashtut bet?

Detta är guf av partzuf Chochma de AK, som kallas partzuf AB de AK. Det finns en annan, andra bechina av hitpashtut bet, som är partzuf Bina de AK, och kallas partzuf SAG de AK.

21. Vad är yodin?

Måttet av aviut av bechina gimel och bechina bet kallas yodin.

(Punkt 56 och Or pnimi, underrubrik ”I yodin”)

22. Vad är tio utgångar och tio ingångar?

När Orot kom in i kelim av hitpashtut bet, kom de via matei ve lo matei. I början kom de alla till Keter. Efter att de är lo Matei i Keter, kom de till Chochma. Efter att de är lo Matei i Chochma, kom de på liknande vis till Bina osv. Därmed gjorde Orot tio utträdanden och tio inträdanden tills Or nått Malchut.

(Punkt 22)

23. Vad är YV?

Yod implicerar bechinat nekudim av hitpashtut alef, det vill säga hitpashtut Orot från Chochma och neråt, som finns där. Vav implicerar bechinot nekudim de hitpashtut bet, som också är från Chochma och neråt. Det finns emellertid ingen insinuering för Or Keter de hitpashtut alef och hitpashtut bet i de fyra otiot HaVaYaH.

24. Vad är gradens nedstigande?

I hitpashtut bet, återvände Or Keter inte dit, utan förblev i peh. Därmed kom Or Chochma och klädde i kli de Keter, och Or Bina i kli de Chochma etc. Det följer att Keter steg ner till graden Chochma, och Chochma steg ner till graden Bina etc.

(Punkt 10)

25. Vad är generalitet?

När zachar och nekeva tar emot he’arah från varandra, kallas det ”generalitet”. Det finns tre sorters generalitet:

När de är utan kelim, det vill säga när de stiger till Malchut de rosh;
När de är i två kelim, när han är i AB;
När de är i ett kli, som är i SAG.

(Se hitkalelut)

26. Vad är Keter de shorashim?

Eser sfirot av rosh anses vara shorashim till eser sfirot i guf, och Keter de rosh är Keter de shorashim.

(Punkt 3)

27. Vad är Keter de anafim?

Or Keter av eser sfirot de guf kallas Keter av anafim.

(Där)

28. Vad är matei ve lo matei?

Matei indikerar hitpashtut Or Elyon till sfira; lo Matei indikerar histalkut av Or från sfira.

29. Vad är en fyllnad?

Måttet av aviut i masach i kli, som zivug Elyon görs på kallas ”fyllnad”, eftersom det är orsaken till fyllandet av kli med Or.

(Punkt 56)

30. Vad är Malchut de shorashim?

Malchut av rosh kallas Malchut av shorashim, eftersom varje eser sfirot de rosh kallas shorashim.

(Punkt 3)

31. Vad är ett givande av Orot?

Givandet av Orot från sfira till sfira sker genom hizdakchut av masach. Först kommer alla Orot till kli de Keter. När bechina gimel av Keter renade sig till bechina bet, gav hon Orot till Chochma.

När aviut de Chochma renade sig från bechina bet till bechina alef, gav hon Orot till kli de Bina etc., och på liknande vis tills Or nått Malchut.

Det finns en annan fråga om administrationen av Orot födda genom ett zivug och givna från en sfira till en annan. Dessa kallas ”bara He’arot” (se Bara he’arah).

Punkt 37 och Or pnimi, underrubrik ”varje”)

32. Vad är betydelsen av histalkut?

Det finns ett bechinat reshimo, vars Or kommer att återvända till partzuf, och det finns bechinat reshimo, vars Or aldrig igen kommer att återvända till partzuf. Därför anses det vara i formen av histalkut, det vill säga att Or som avlägsnat sig från det inte kommer att komma tillbaka till partzuf.

(Punkt 59)

33. Vad är anafim av peh?

Eser sfirot de guf är ett hitpashtut Malchut av rosh. Detta på grund av att Malchut de rosh sträcker ut sig från henne och kommer till eser sfirot ovanifrån ner, vilket kallas guf. Därmed finner man att sfira de guf är anafim av peh, vilka är Malchut de rosh.

(Punkt 1)

34. Vad är panim?

Platsen för det utsedda kli för givande eller mottagande kallas panim.

35. Vad är panim och achor de kli?

Varje kli är avsett för fördelning av GAR, eller fördelning av VAK. Om kli fördelar GAR, då är platsen för utdelningen av GAR dess panim, och platsen för utdelningen av VAK är dess achor. Om kli fördelar VAK, är platsen för utdelningen av VAK dess panim, och administrationen av GAR är dess achor.

(Or pnimi punkt 40, par. ”Meningen av”)

36. Vad är panim och achor de masach?

Den tjockaste bechina i masach är sidan av dess panim, och den bechina som inte är så av är bechinat achor i den.

(Or pnimi punkt 15, par. ”Du känner redan till”)

37. Vad är pashut (lit. enkel) utan fyllnad?

När masach renas från dess aviut, stannar zivug från den, Or avlägsnar sig från kli, och otiot anses vara utan fyllnad. Detta på grund av att kelim är otiot och fyllnaden är måttet av aviut i masach. Eftersom den renades från aviut, saknar den fyllnad.

(Punkt 58)

38. Vad behöver sin mor?

Or Chesed i kli de Bina anses vara ett ”tunnt och svagt Or”. Detta på grund av att det är från bechinat zivug de aviut de bechina alef, i vilket det inte finns något He’arat GAR, som är Atzmut och näring för varje Or.

Därmed måste det förbli i kli de Bina så länge som det inte uppnår he’arat Chochma, för att suga GAR från bechinat kli de Bina. Det här är anledningen till att det anses behöva sin mor, det vill säga Bina. När det uppnår he’arat Chochma, anses det ha uppnått sitt Gadlut och behöver inte längre sin mor Bina.

(Punkt 39 och Or pnimi, underrubrik ”De sju sönerna”)

39. Vad är reiah av eynaim?

Det Or Elyon som expanderar för zivug de hakaa kallas reiah, från versen, ”Och Gud såg att ljuset var gott”. Det pekar på Or Chochma, som är Atzmut av Or yashar som expanderar från Ein sof.

(Punkt 30)

40. Vad är shorashim av sfirot?

Det reshimo att hennes Or inte kommer att återvända till partzuf. Till exempel förblir Or Keter dolt under Malchut de rosh och stiger inte åter ner till guf i hitpashtut bet, utan enbart dess reshimo opererar i kli de Keter på dess plats. Det Or Keter som förblev ovan betraktas vara en permanent shoresh där, som skiner därifrån till dess reshimo.

(Punkt 59)

41. Vad är shoresh ovan?

Eser sfirot de rosh anses vara shorashim till eser sfirot de guf.

(Punkt 9)

42. Vad är shorashim Elyonim?

Dessa är eser sfirot de rosh (se punkt 40).

Del VI

Tabell med tekniska termers betydelse

1. Vad är alef i vav de SAG?

Det finns två shorashim för otiot yod och alef. Yod anses vara den genuina shoresh till otiot, eftersom vi, när vi vill skriva en ot, börjar med yod, det vill säga med en punkt. När vi sträcker ut punkten åt sidorna och ner framträder den önskade ot. Därmed är yod shoresh till varje enskild ot. Trots det är alef först av alla 22 otiot.

Saken är den att otiot i deras övre shoresh är kelim för mottagandet av shefa. Det är känt att hitpashtut Or och dess histalkut orsakar skapandet av kelim. Detta på grund av att kelim görs av de reshimot som är kvar efter histalkut Or.

Av detta kommer du att förstå att shoresh till alla sorters avlägsnanden är shoresh till kelim, det vill säga otiot. Det är känt att den första tzimtzum är shoresh till varje histalkut i olamot. Därmed anses nekuda av tzimtzum, det vill säga yod, vara shoresh till alla otiot.

Det är emellertid känt att tzimtzum alef ännu inte anses vara shoresh till olamot, enbart shoresh de shoresh, eftersom den riktiga shoresh till olamot är tzimtzum bet. Skillnaden mellan dem är att tzimtzum alef enbart var på en enda nekuda, nämligen bechina dalet, som är Malchut, det lägre hey. Tzimtzum bet, å andra sidan, skedde också på Bina, vilket innebär att de två nekudot förenades i denna tzimtzum, nekuda av Malchut och nekuda av Bina, som är sammanslutningen av midat ha rachamim med din.

Det är känt att det när två nekudot ansluts till varandra bildas en kav, longitudinellt eller vågrätt. Därmed kallas tzimtzum bet en kav, på grund av de två nekudot som sammanslöts i denna tzimtzum, som det sägs, ”och de två gick”. På grund av det kallas den rakia, eller parsa, som är lik en liggande kav, som separerar Elyonim från tachtonim.

Det har förklarats inuti boken att den primära innovation som skedde i tzimtzum bet är uppdelningen av eser sfirot i två bechinot i alla grader. Detta på grund av att Bina, ZA och Malchut av varje grad trädde ut ur graden och erhöll värdet hos dess lägre grad. Därmed skapades, från en enda grad, en övre och en lägre, där Keter och Chochma blev den övre, och Bina, ZA och Malchut blev en lägre grad till Keter och Chochma.

Dessa två innovationer, som är sammanslutningen av de två punkterna likt en linje, och uppdelningen av graden i övre och lägre, manifesterar i form av alef ( ) : sammankopplandet av de två punkterna i tzimtzum är linjen alef på detta vis – ( ). Den övre bechina av varje grad är yod ( ) över kav, som innehåller gradens Keter och Chochma, som mayim Elyonim, så här ( ). Varje grads lägre bechina är den lägre yod under kav, som innehåller Bina, ZA och Malchut, som blev tachtonim, det vill säga mayim tachtonim, så här ( ).

Därmed kan man se hur det finns två shorashim till olamot: yod är den första shoresh, skapad i den första tzimtzum enbart på punkten av Malchut, och alef är den andra shoresh, skapad i tzimtzum bet på de två punkterna Bina och Malchut tillsammans.

Den första tzimtzum är en avlägsen shoresh från olamot, och bara tzimtzum bet betraktas som shoresh till olamot. Alltså anses yod inte vara shoresh till olamot, förrän den är redo att leda alla 22 otiot.

Enbart ot alef betraktas som shoresh till alla otiot, eftersom den anses vara tzimtzum bet, som är den sanna shoresh till olamot. Alltså är alef i början av de 22 otiot, och yod anses vara en ursprunglig shoresh, som tjänar otiot i det fördolda.

Nu kan vi förstå innebörden av de fyra fullkomnanden som opererar i namnet HaVaYaH. De är: AB – yod, hey, vav, hey; SAG – yod, hey, vav, hey; MA – yod, hey, vav, hey; BON – yod, hey, vav, hey.

Den primära skillnaden är om kelim kommer från tzimtzum alef eller från tzimtzum bet. Uppfyllandet av otiot med yodin indikerar att de primärt kommer från tzimtzum alef, och uppfyllandet av otiot med alefin indikerar att de kommer från tzimtzum bet.

Nu kan vi se att om alla otiot de HaVaYaH uppfylls med yodin, som är HaVaYaH de AB, då har den partzufens kelim inte någonting av bechinat tzimtzum bet, enbart tzimtzum alef. Omvänt, om otiot är uppfyllda med alefin, som i gimatria är MA, då har den partzufens kelim inte någonting av bechinat tzimtzum alef, enbart tzimtzum bet.

I HaVaYaH de SAG är emellertid otiot inte lika uppfyllda, då de alla är det med yodin förutom vav de HaVaYaH, som är med alefin.

Anledningen till det är att HaVaYaH även delas upp i fyra partzufim, som är: Chochma, Bina, ZA och Malchut, i ordningen av hennes otiot. Därmed är vav i henne bechinat ZA de partzuf SAG.

Det är känt att tzimtzum bet enbart var i partzuf SAG, inte i de första två partzufim i henne, som är YH, det vill säga Chochma och Bina i henne, utan enbart i ZA i henne, stående nedanför tabur de SAG (se Histaklut Pnimit punkt 15).

Alltså var början av shoresh av alef, det vill säga tzimtzum bet, inte i YH de SAG, enbart i vav de SAG. Därmed är YH de SAG fyllda med yodin som i HaVaYaH de AB, men vav de SAG är fylld med alef, då tzimtzum bet inte är uppenbarad alls före ZA de SAG.

Att HaVaYaH är uppfylld med heyin indikerar att hon saknar uppfyllnaden, men tar emot från sin övre partzuf. Alltså är hon bara dubbel HaVaYaH, för två HaVaYot är BON i gimatria.

Anledningen till det är att uppfyllnaden indikerar måttet av koma som sträcker ut sig genom zivug av Or Elyon på masach där. Masach i partzuf ZA, som är i aviut de bechina alef, sträcker ut Or även till Malchut, vars masach är mycket skör. Den har inte tillräckligt med aviut för zivug de hakaa med Or Elyon, och saknar därmed uppfyllandet av sin bechina. Allt hon har är dubbel HaVaYaH, som pekar på delen av ZA i henne.

Nu kan vi se varför Chochma och Bina inte betraktas vara shoresh till olam, och att olam börjar först i ZA. Detta är innebörden av skapelsens sex dagar, då deras kelim enbart innehåller från bechinat tzimtzum alef. Därmed är enbart ZA, som är bechinat HaVaYaH de MA med uppfyllnad av alefin, det vill säga tzimtzum bet, shoresh till alla olamot.

2. Vad är otiot?

Se svar nr 1.

3. Vad är AHP i deras plats?

De första tre tikkunim av de tretton tikkunim av dikna kallas ”AHP i deras plats”. Det betyder att de inte kom ut från bechinot rosh, och de är bechinot GE de rosh av dikna. De kallas AHP enbart i förhållande till rosh de SAG.

(Del 6, punkt 20)

4. Vad är butzina de kardinuta?

Butzina betyder upplysning och kardinuta betyder hårdhet eller mörker. Det pekar på det lägre hey, det vill säga bechina dalet. Detta är innebörden av det lägre hey i eynaim i Keter de nekudim, vars he’arah avtäcks. Det är nekuda inuti vav, det vill säga den melafom som hällde yesod de AK till HB de nekudim. Enbart vav framträdde faktiskt, men nekuda är fördold i den. Detta innebär att butzina de kardinuta är fördold i yesod de Ima.

(Del 6, punkt 37)

5. Vad är klyvandet av parsa?

Klyvandet av parsa implicerar upphävandet av gvul i henne, som skiljer mellan Keter Chochma, och Bina och ZON inuti gradens Toch. Genom klyvandet återvänder Bina och ZON till graden som i begynnelsen.

(Del 6, punkt 15)

6. Vad är den ena över den andra?

Den ena över den andra betyder att sfirot står för sig själva och inte kan ta emot eller ge till varandra. Detta på grund av olikheten i form mellan var och en av dem, som skiljer dem från varandra. I det tillståndet står de den ena över den andra enligt gradernas ordning; panim av tachton i achor de Elyon.

Till exempel: ZA, vars panim är bechina alef, utjämnas med achor de Bina, som även är bechina alef. Binas panim, som är bechina bet, utjämnas på liknande vis även med achor de Chochma, som även är bechina bet, etc. I det tillståndet är de motsatta varandra och separerade från varandra.

(Del 4, kap. 3, Or pnimi punkt 30)

7. Vad är holam?

Nekudot indikerar primärt det He’arat zivug som framträder genom kraften av förbindelsen mellan det lägre hey med det första hey, som kallas nekudot.

I det finns tre bechinot:

När det lägre hey är i Keter de nekudim i form av lägre hey i eynaim och YHV i AHP. I det tillståndet kallas hon holam, som är ovanför otiot YHV.
Detta på grund av att Or Keter inte hälls till HB från bechinat lägre hey, utan först från bechinat första hey.
Som nekudot under otiot YHV, som är kelim av HB. Detta genom det övre zivug mellan AB och SAG, som sänker det lägre hey från eynaim till peh i form av kamatz under otiot.

Även nu döljs det lägre hey i kamatz, som är bechinat yesod de Keter, och YHV har fortfarande inget He’arat lägre hey.
I form av nekudot inuti otiot de YHV. Detta är genom He’arat yesod de AK på bechinat melafom, där nekuda de lägre hey är inuti vav.
Detta he’arah kommer inuti otiot de YHV, som är HB, som framkallar de lägre sju de nekudim.

(Del 6, punkt 31, och Histaklut Pnimit punkt 19)

8. Vad är taffel?

Den första sfira i varje grad innehåller alla bechinot under den. Därmed anses alla den övre bechina vara gradens kärna, jämfört med vilken alla andra bechinot är sekundära, och inte förtjänar ett namn.

(Del 6, punkt 8)

9. Vad är ”Att komma ut starkt”?

Ju starkare aviut i masach, desto starkare kommer Or ut. Om aviut är skör, kommer Or inte ut starkt, det vill säga att det finns lite Or chozer, och det komat Or som det utsträcker breder inte ut sig neråt. Eftersom det lägre hey förband sig med nikvey eynaim, kommer Orot där ut kraftfullt, och expanderar neråt.

(Del 6, punkt 11)

10. Vad är tjugotvå otiot?

Otiot är de kelim där Atzmut klär sig. De innehåller tjugotvå huvuden av urskiljanden, från vilka alla partzufim byggs. De kallas tjugotvå otiot. Se svar nr. 1.

(Del 6, punkt 53)

11. Vad är Male mayim Elyonim?

Se svar nr. 1.

Det förklaras där att Keter av nekudim är mayim Elyonim över rakia, som är parsa. HB de nekudim är mayim tachtonim under rakia.

Det är känt att Keter är zachar, och HB är dess nekeva (Or pnimi punkt 23). Därmed anses mayim Elyonim vara zachar, och mayim tachtonim, som är HB, anses vara bechinat nekeva.

(Del 6, punkt 9)

12. Vad är kvinnliga mayim tachtonim?

Se svar nr. 11 och svar nr. 1.

13. Vad är melafom?

Se svar nr. 7.

14. Vad är mazla?

Se’arot dikna kallas mazla, som det står skrivet, ”Vatten skall flöda från hans grenar”. Detta på grund av att deras shefa flyter lite i taget tills de ansluter till de större Orot i olamot (se svar nr. 29 nedan).

(Del 6, punkt 2)

15. Vad är mayin nukvin?

Det är känt att två bechinot reshimot förenades i masach genom hitpashtut av nekudot de SAG till MA och BON de AK ha pnimi: bechinot första hey i SAG, och det lägre hey i AK ha pnimi. Vi finner att masach består av två kvinnor, Bina och Malchut, därmed namnet på masach ”mayin nukvin”. Härifrån och framåt inkorporeras dessa två kvinnor i den i varje zivug den gör med Or Elyon.

(Del 6, punkt 15)

16. Vad är döden?

Livet är fram till platsen dit kav Or Ein sof når. Efter sium av denna kav, det vill säga under punkten för tzimtzum, upphör livets Ljus. Detta är bechinat döden.

Därmed anses de kelim som föll till BYA, under den nya punkten för tzimtzum, ha dött där, då de avlägsnats från livets Ljus.

(Del 6, punkt 39)

17. Vad är övre nekudot?

Se svar nr. 7.

18. Vad är nekudot under otiot?

Se svar nr. 7.

Tre He’arot opererade i nekudim: hevel ha tabur, hevel ha yesod, och hevel de tzipornaim av raglaim. Hevel tabur är bechinat nekudot ovanför otiot, det vill säga holam. Hevel ha yesod är bechinat nekudot inuti otiot, det vill säga melafom, och hevel de tzipornaim av raglaim är bechinot nekudot under otiot.

(Del 6, punkt 28, och Or pnimi där)

19. Vad är nitzotz de kardinuta?

Se svar nr. 4.

20. Vad är nikvey eynaim?

Bechina alef i rosh kallas nikvey eynaim för att Chochma de rosh kallas eynaim, och på grund av uppstigandet av det lägre hey dit, skapades bechinat nukva också i Chochma, som kallas nikvey eynaim.

(Del 6, punkt 7)

21. Vad är nikvey awzen?

Se svar nr. 20.

De två hey anslöt sig till föreningen av midat ha rachamim med din, och det lägre hey steg till eynaim. Från och med då gjordes en bechinat nukva i alla sfirot upp till Chochma. De är nekavim (håligheter) gjorda i chotem, awzen, och eynaim. Före de sammanslöts var emellertid bechinat nukva enbart i peh.

22. Vad är öppnandet av eynaim?

He’arat Chochma kallas ”öppnandet av eynaim” för att eynaim är Chochma.

(Del 6, punkt 51)

23. Vad är parsa?

Parsa är leverns (diafragmans) plats, som skiljer mellan andningsorganen, som är livsuppehället, från matsmältningsorganen. Den skapar vad som tycks vara två gufim inom en enda guf. På liknande vis, när partzuf MA och BON kom ut ur nikvey eynaim, delades den i två partzufim på tabur och parsa.

Från peh de rosh SAG till parsa finns bechinat GAR de MA och BON, som betraktas som en fullständig partzuf i och för sig själv. Dess sium raglaim är på tabur, eftersom den kom ut från bechinat reshimot de Taamim de SAG som inte anslöt sig till det lägre hey.

Från parsa och neråt kom det lägre BON ut, som är eser sfirot de nekudim. De kom ut från bechinat nekudot de SAG, och anslöt sig till det lägre hey under tabur. Därmed delar parsa upp en enda partzuf av MA och BON i två partzufim.

(Del 6, punkt 9, och Histaklut Pnimit punkt 34)

24. Vad är tzimtzum bet?

Tzimtzum NHY de AK kallas tzimtzum bet. Detta på liknande vis som det skedde en tzimtzum alef på bechina dalet i Ein sof, så skedde här en tzimtzum på bechina bet.

När kav Or de Ein sof stannade vid Malchut av NHY de AK, stannade även kav Or Ein sof här på Bina de NHY de AK. Därmed förblev Bina, ZA och Malchut under punkten av tzimtzum utan Or, som formar de tre separerade olamot, som kallas BYA: Bria från Bina, Yetzira från ZA och Assiya från Malchut.

(Del 6, punkt 7)

25. Vad är tzipornaim av raglaim?

Bechinot sium av varje partzuf, som är Malchut de NHY av partzuf, kallas etzbaot raglaim. Från tiden för tikun av parsa och framåt, gjordes en annan kraft på bechinat sium av partzuf, som relaterar till associeringen av punkten av Bina i tzimtzum.

När denna ytterligare kraft är på taburs plats kallas den parsa; när den är på sium NHYs plats kallas den tzipornaim, nämligen tzipornaim av raglaim.

(Del 6, punkt 29)

26. Vad är separerande rakia?

”Separerande rakia” är parsa placerad i eser sfirot av varje grad genom förbindelsen mellan punkterna Bina och Malchut. Den skiljer Keter och Chochma i den som manliga mayim Elyonim, från Bina, ZA och Malchut i den som är bechinat kvinnliga mayim tachtonim, se svar nr. 11 och svar nr. 1.

(Del 6, punkt 9)

27. Vad är shuruk?

Melafomen kallas även shuruk, vilket förklaras ovan i svar nr. 7.

(Del 6, punkt 31)

28. Vad är Se’arot rosh?

Det första zivug för partzuf nekudim var i nikvey eynaim av rosh de SAG. Det tog inte ut AHP av rosh de SAG utåt, eftersom det inte finns någon brist i det andliga.

Uppdelandet av graden hade ingen påverkan alls i rosh SAG själv, bara som ett tillägg till partzuf, varandes partzuf Se’arot. Från nikvey eynaim och upp kom Se’arot rosh ut, och därifrån ner Se’arot dikna i bechinot AHP.

(Or pnimi punkt 2)

29. Vad är Se’arot dikna?

Se svar nr. 28.

30. Vad är shibolet ha zakan?

Shibolet ha zakan är bechinot AHP som kom ut ur det första rosh de dikna på grund av att de första tre tikkunim de dikna är bechinot GE, det vill säga rosh de dikna. Shibolet ha zakan är AHP som kom ut ur rosh de dikna in i bechinat guf, där shefa av de första tre bechinot tikkunim av dikna ackumuleras.

(Del 6 punkt 9, och Or pnimi punkt 23)